Flera klagomål har riktats mot skolan och förskolan på Ornö. Bland annat mot att skolan saknar förskollärare och tillräckliga insatser mot brister i verksamheten, som utanförskap.

Sedan förra året har Haninge kommun tagit emot flera klagomål som rör skolverksamheten på Ornö. Klagomålen gäller bland annat att förskolan saknar förskollärare, och enbart har en barnskötare som ansvarar för hela verksamheten. I anmälan till kommunen framförs oro om att barnen inte får den hjälp och stöd de behöver. I anmälan pekas flera brister ut, som att barnen utsätts för utanförskap och att tillräckliga insatser saknas. En förskollärare anställdes visserligen i januari, men den anställningen kommer inte att förlängas, något som föräldrar på skolan är negativa till.

Skolledningen har bemött kritiken och menar att behovet av förskollärare uppfyllts i och med regelbunden närvaro av förskollärare från Dalarö en förmiddag per vecka. Dessutom, menar skolledningen, gör det geografiska läget nyrekrytering svår.

Utbildningsförvaltningen menar att skollagen visserligen säger att endast den som har legitimation som förskollärare får bedriva undervisning i förskolan. Men att det också får finnas annan personal i undervisningen. Hur andelen däremellan ska se ut är inte reglerat, men hänger ihop med förskolans storlek och organisation. Vidare att det i fallet med Ornö förskola handlar om en ”väldigt liten enhet” med bara fyra barn i höst. Det, menar kanslichefen, gör att bemanningen räcker till.

Grundskolechef Lina Axelsson Kihlblom säger:

– Rektorn jobbar hela tiden med att få behörig personal. Problemet är att man i princip måste bo på Ornö eftersom det blir svårt med båttider och sånt annars, säger hon.

Klagomålen gäller även Dalarö skola. I den blivande årskurs 7 kommer det att gå totalt 34-35 elever. Under vårvintern fick föräldrarna både på Ornö och Dalarö först besked om att klassen skulle delas. Men nyligen kom ett nytt besked. Det gjorde gällande att gruppdynamiken i en klasser med 17 elever skulle bli så dålig att klassen med 34-35 elever blir kvar. Lina Axelsson Kihlblom igen:

– Vi vet att det finns synpunkter på det. Vi har väldigt engagerade föräldrar och det är inte alltid man är nöjd med beslut som fattas. I det här fallet avgör rektorn. Chanserna att hitta en kompis i en liten grupp är inte lätt. Men klassen kommer att delas upp i olika, mindre grupper. Det handlar om att kunna ge särskilt stöd till eleverna. Vi anser att det är ineffektivt att ha två lärare i två små grupper. Ibland är det bättre att jobba i en större grupp, säger Lina Axelsson Kihlblom.

Ytterligare ett klagomål rör Ornö skola, där en förälder menar att det finns oklarheter kring huruvida skolan är en F-5, F-6 eller en F-9-skola.

I den frågan tar utbildningsförvaltningen på sig skulden för röran. I ett svar till den klagande föräldern skriver kanslichefen att Ornö skola inte är en F-5-skola. Vilket är en uppgift som har figurerat på kommunens hemsida. Alla skolor i kommunen har, sedan en ny organisation av grundskolorna infördes 2012, gjorts om till F-6-enheter, vilket alltså även gäller Ornö skola.

Inlägget Skarp kritik mot Ornö förskola dök först upp på Tidningen Skärgården.

Vägen tillbaka efter att ha blivit utsatt för ett brott kan både vara lång och krokig. 
Det vet Gerardo Espejo från Dalarö.
Därför vill han nu uppmärksamma brottsoffrens vardag med sin kampanj #Cykelstödet.

Det var på en fest för ganska precis tre år sedan som det som inte fick hända inträffade. En oinbjuden person hade tagit sig in på festen för att bråka med en av gästerna. Gerardo gick emellan och blev själv knivhuggen i magen, axeln och halsen.

Vägen tillbaka efter den där kvällen har både varit lång och krokig.

– Samhället lägger mycket resurser på förövaren. Brottsoffret hamnar ofta i skymundan. Jag har som brottsoffer fått se baksidan av hur samhället fungerar. Därför vill jag uppmärksamma andra om att även brottsoffer behöver prioriteras, säger Gerardo Espejo.

Cyklade från Luleå till Ystad

Förra året startade han kampanjen Cykelstödet. Då cyklade han, helt oförberedd, från Luleå till Ystad för att skapa uppmärksamhet åt brottsoffer och deras anhöriga i Riksorganisationen för anhöriga till våldsdödade (RAV) och Brottsofferjourens (BOJ) namn. I år kommer han inte att cykla riktigt lika långt. Istället läggs fokus på att involvera fler i kampanjen. 

– Jag uppmanar alla som har möjlighet att cykla eller gå under lördagen 3e september att göra det och lägga upp bilden på sociala medier och använda hashtagen #cykelstödet2016. Ju fler vi blir desto mer uppmärksammar vi behovet av stöd för brottsoffer, säger Gerardo Espejo. 

Gerardo kommer själv att utgå från kulturhuset i Haninge och sedan cykla ned mot Nynäshamn och sedan tillbaka. Målet är på Smådalarö gård.

Hoppas ska växa

På sikt hoppas han också att Cykelstödet ska växa och bli en förening. På så sätt kan Gerardo, som till vardags föreläser på skolor om sina erfarenheter och jobbar i turistbyrån på Dalarö, arbeta mer med det han brinner för.

– Många skolor tackar idag nej att ta emot mig för att de inte har råd att bekosta en föreläsning. Mitt mål är att Cykelstödet ska samla in tillräckligt med pengar för att kunna göra föreläsningen gratis. Behovet av information är stort. Vi behöver upplysa ungdomar att det inte bara är att sticka kniven i någon utan att det får konsekvenser, säger Gerardo Espejo.

Fakta/Så kan du delta:

Under lördagen 3e september kan du genom att cykla eller gå ta en selfie och lägga upp den på sociala medier under hashtagen #cykelstödet2016.

Du kan också bidra genom att skänka pengar RAV eller BOJ, skriv då gärna Cykelstödet 2016 i meddelanderaden.

Läs mer på www.cykelstödet.se

Inlägget Dalaröbo vill uppmärksamma glömd samhällsgrupp dök först upp på Tidningen Skärgården.

En 52-årig man dömdes i fredags i Södertörns tingsrätt för mord. Mannen, som efter ett triangel-drama har misshandlat och släpat en annan man efter sin bil, har dömts till 14 års fängelse. 52-åringen nekar till brott.

Det var på valborgsmässoafton, den 29 april, i år som 52-åringen besökte en kvinna på Dalarö som var hans före detta sambo. Senare samma kväll kom kvinnans dåvarande sambo till samma fastighet. Då utbryter ett häftigt bråk mellan männen som avslutas att sambon faller utför en betongtrappa. Därefter släpar 52-åringen kvinnans dåvarande sambo i ett rep efter sin bil ungefär en kilometer ner till Dalaröbron där 52-åringen dumpar kroppen i vattnet. Enligt den rättsmedicinska undersökningen var personen troligtvis redan avliden innan han bands fast bakom bilen.

Nu har 52-åringen dömts för mord och brott mot griftefriden.

För mord är påföljden i Sverige minst tio och högst arton års fängelse. Om omständigheterna är försvårande ska straffet bli livstids fängelse. I Dalaröfallet har straffet bestämts till 14 års fängelse. Tingsrätten har vid bedömningen bland annat tagit hänsyn till att det inte funnits någon direkt avsikt att döda mannen och att 52-åringen inledningsvis haft rätt att använda visst våld när han försökte få mannen att lämna fastigheten.

– Vi har i och för sig inte kommit fram till att det var 52-åringens direkta avsikt med misshandeln att döda mannen. Men vi anser att han har varit likgiltig. Det är därför vi dömt 52-åringen för mord, säger Fredrik Nydén, rådman vid Södertörns tingsrätt.

52-åringen ska betala 50 000 kronor i skadestånd var, till tre av den avlidnes anhöriga. Men han förnekar att han är skyldig till mord och motsätter sig att betala ut skadestånden. Han erkänner dock att han släpat mannen bakom sin bil.

– Jag tänker inte kommentera huruvida han kommer att överklaga domen eller inte, säger Jens Högström, 52-åringens försvarsadvokat.

Inlägget 14 års fängelse för mord på Dalarö dök först upp på Tidningen Skärgården.

Ryktet om bensinmackarnas död måste vara kraftigt överdrivna, i alla fall på Ornö. Om planerna går i lås kommer bil- och båtägare att kunna tanka bränsle i Kyrkviken till nästa sommar.

Snart kan det återigen gå att tanka båten på Ornö. Efter att bensinmacken i Vargvik lade ner för ett antal år sedan, har båtägare istället fått tanka på närliggande mackar på Kymmendö, Utö och Dalarö.

– Jag upptäckte att det fanns ett stort intresse och det är ett prioriterat anläggningsområde för drivmedel enligt länsstyrelsen, det gjorde att jag bestämde mig, säger Stefan Skog, blivande mackägare.

Stationen kommer att ligga i Kyrkviken, en liten bit norr om Brödboden.

– Det är där den har störst chans att få en bärighet eftersom krogen, gästhamnen, museet och kyrkan ligger där. Bensinmacken är första steget för att locka till sig fria båtlivet.

Stefan Skog flyttade ut till Ornö för ett år sedan och vill kunna bo kvar.

– Jag har funderat över ett sätt att kunna bo på Ornö. Jag har växt upp här som barn och har gammal Ornösläkt på min mammas sida, säger han.

Det sägs att det är svårt att driva mack. Det är inget som avskräcker?

– Landdelen tror jag inte kommer att ha så stor vinst. Det handlar bland annat om att knyta till sig företag som tillbringar många timmar i veckan med att tanka båtar och lastbilar eller har kostnader för egna farmartankar.

Närmaste mackar runt Ornö finns norrut på Kymmendö och söderut på Utö. Stefan Skog tror Ornö ligger bra placerat.

– Det finns mycket vatten där emellan och det har tidigare funnits mackar på östra sidan av Ornö.

Anläggningen kommer att ligga på en betongponton med kortpelare som gör att man kan tanka dygnet runt. Han tänker sälja bensin, miljödiesel och bunkerdiesel. Stefan Skog har även ansökt om kioskverksamhet, tobaksförsäljning och att vara spelombud. Han vill ha betaltjänster som gör att man kan betala räkningar, ta ut kontanter, växla valuta och deponera kassor, något som det finns en stor efterfrågan på. Kassainsättning måste idag göras på Dalarö under bankens öppettider.

– Jag tror att jag kommer kunna försörja mig åtta månader under året, men kommer nog behöva stödjobba, säger Stefan Skog.

Inlägget Snart flödar bränslet på Ornö dök först upp på Tidningen Skärgården.

Imorgon är det dags. Kommendanthuset på Dalarö får besök av tv-programmet ”Det sitter i väggarna”. Delar av det drygt tre hundra år gamla huset avslöjas. 

1700-talshusets historia berättas av historikern Christopher O’Regan , som i programmet också tar reda på mer om Dalarös tid som sjöfartsort och den kommendant Falkman som en gång i tiden bodde i huset. Och byggnadsantikvarien Erika Åberg letar fram över hundra år gamla originaltapeter och tapetserar om en pigkammare i huset.
Avsnittet sänds i morgon tisdag kl 20:00 i SVT 1

Inlägget Kommendantshusets historia avslöjas dök först upp på Tidningen Skärgården.

När Haninge kommun sålde segelfartyget Ariel för tre år sedan till privatpersoner väckte det ilska hos kritiker, som menade att den sålts för billigt. Något ekonomiskt klipp blev det aldrig för de nya ägarna, som nu skänker båten till en förening.

När Haninge kommun 2013 sålde segelskutan Ariel för 50 000 kronor så väckte det reaktioner hos oppositionen som menade att priset var ett vrakpris som skulle leda till snabba klipp hos köparen. ”Vi är blåsta av Moderaterna” tyckte Staffan Holmberg (S) i en insändare i skärgården. Kommunen hade tidigare framgångsrikt använt Ariel som arbetsträning för ungdomar som varit på glid och oro fanns att verksamheten skulle upphöra.

– Vi har inte gjort något klipp. Det var våra planer från början att rädda den kvar på Dalarö och låta den övergå till föreningen när vi fått fart på verksamheten. Vi ska inte äga båten privat. Vi tror att det ska bli lättare att söka bidrag till ungdomsverksamheten som förening, säger tidigare ägaren Tomas Lindström.

Ny ägare till skutan är den ideella Föreningen segelfartyget Ariel som sedan 2013 anordnat seglingar och bland annat haft ungdomar från olika ungdomsgårdar ombord. Man försöker även satsa på företagsseglingar då det är svårt att få ekonomin att gå ihop.

– Det gäller att få till tillräckligt mycket seglingar, framförallt företagsseglingar. Det är svårt att marknadsföra sig. Ariel har rent ut sagt varit en ganska stor privat förlust, vi har stoppat in mycket pengar i det, säger Tomas Lindström

Var ni aldrig sugna på att sälja båten och göra det omtalade ”klippet”?

– Grejen var att behålla båten och verksamheten på Dalarö, vi har inte ens funderat på det.

Inlägget Förening tar över segelfartyget Ariel dök först upp på Tidningen Skärgården.

Den nya planen för regional utveckling för Stockholms län, Rufs2050, har nu varit ute på remiss. Mottagandet har dock varit ljumt bland skärgårdsorganisationer.

Stockholms läns landstings arbetet med en ny regional utvecklingsplan kallad RUFS 2050 pågår för närvarande. Den kommer att ersätta den tidigare planen som hette 2010. Syftet med planerna är att förverkliga visionen om att göra Stockholmsregionen till ett av Europas mest attraktiva storstadsområden. Skärgårdens utveckling är därför en del av denna vision. Förslaget har nu varit ute på remissrunda, bland annat till olika skärgårdsorganisationer, men reaktionerna har varit relativt svala.

– Skärgården omfattar i planen tillsammans med landsbygden 4 sidor av 112. Det är inte mycket utrymme, säger Per Frideen på Skärgårdens intresseföreningars kontaktorganisation, Siko.

I planen anges bland annat att ny bebyggelse vid kust och på landsbygd bör lokaliseras till utpekade noder och tyngdpunkter i första hand, i andra hand till övriga bebyggda områden. Noder är samhällen som Ösmo, Dalarö och Älmsta. Tyngdpunkter är mindre orter som Muskö, Stavsnäs, Djurö, Ljusterö och Räfsnäs.

– Det blir konstigt för oss på öarna. Vi har våra egna tyngdpunkter, våra öar, där vi vill bygga. Vi vill inte hämmas av att man har andra tankar om tillväxt i kust och skärgård.

I skärgården ska, enligt Rufs2050. främst kärnöar och öar med statlig färja bebyggas. Nya byggnader bör dessutom planeras som permanentbostäder.

– Vi lever i symbiotiskt förhållande till dem som bor deltid. Vi är beroende av dem och de av oss, det är något vi vill utveckla, kommenterar Per Frideen.

Trafiken till skärgården ska baseras på replipunkterna för snabba landförbindelser året runt. Replipunkterna bör ha lastningsplatser, parkering, bryggor och terminaler för gods och passagerare.

– Vi är beroende av våra replipunkter, som under alla dessa år inte utvecklats till något riktigt bra. Det står att man ska kunna ta sig snabbt till centralorten eller till Stockholm. Det är jättebra, men hur ska det gå till?

I sitt remissvar skickade SIKO med en bilaga om strandskyddet, en fråga man menar är avgörande för utvecklingen i skärgården.

– Det är inte självklart att man får bygga på sin egen mark längre, vi kan inte ha den här konstiga synen på strandskyddet på öarna, säger Per Fridéen.

Han tycker dock att delar av planen är bra.

– De har kommit en bit med att förstå livsvillkoren vi lever med, men måste ta till sig mer kunskap.

En ny plan kommer nu att tas fram och ställas ut under 2017. Rufs2050 antas 2018.

Inlägget Litet fokus på skärgård i ny Rufs dök först upp på Tidningen Skärgården.

Med tanke på de senaste dagarnas snökaos på fastlandet får vi nog räkna med att vintern blir lång – och hal! Men få inte panik. Från och med nästa vecka får alla seniorer som bor på Muskö eller Dalarö gratis broddar från kommunen. Broddarna delas ut på angivna tider vid någon av kommunens seniorträffpunkter eller i kommunhusets reception. Vilka tider som gäller kan du läsa om här. Såklart får även pensionärer som bor i andra delar av Haninge kommun också broddar. 

Inlägget Gratis broddar för Dalarö- och Musköseniorer dök först upp på Tidningen Skärgården.

Det blir stora förändringar för sommarens nord-sydlinje. Bland annat kommer Sandhamn att trafikeras, däremot tappar Ornö sin trafik, vilket väcker ilska hos många på ön.

2017 blir sista året för försöket med den tvärgående nord-sydliga båtförbindelsen i skärgården. Därefter sker en utvärdering för att avgöra om linjen ska bli permanent. Inför säsongens trafik har stora förändringar gjorts. Någon upphandling kommer inte att göras, istället ska befintliga båtar användas.

– Vi vill pröva båtar som har högre tonnage med mat och dryck ombord. Det ger en bättre komfort och reseupplevelser som man förknippar med att åka skärgårdsbåt, säger skärgårdslandstingsrådet Gustav Hemming (C)

Större båtar gör också att man nu slipper åka buss från Ålö till Gruvbryggan på Utö. Båten går istället direkt till Utö från Nynäshamn. En annan nyhet är att populära Sandhamn ingår i linjen.

– Det är ett önskemål som många fört fram och något jag tror många resenärer kan uppskatta. Linjen kan därför inte dras förbi Stavsnäs, men därifrån finns bra förbindelser till Sandhamn, säger Gustav Hemming.

Dragningen gör att även Runmarö tappar trafiken. Andra förändringar är, bland annat, att Kapellskär, Fejan och Norröra utgår. Nya bryggor är exempelvis Räfsnäs och Furusund.

– Det är fortfarande en försöksperiod som ger oss möjligheter att experimentera med linjedragningar och se effekterna. När vi eventuellt fattar ett beslut om att permanenta linjen vill vi ha så bra underlag som möjligt, säger Gustav Hemming.

En av förlorarna i nya dragningen är Ornö som tappar trafiken. En förändring som kommer som ett dråpslag för många öbor.

– Det är en motgång för vår ö som försöker utvecklas med turistnäring. Vi har varit jätteengagerade och hjälpt till med både marknadsföring och nord-sydsidan på facebook. Utan att kommunicera med någon gör man så här, säger Anders Willborg i Ornö hembygdsförening.

Förutom befintlig krog, livsmedelsbutik, brödbod, kyrka och museum kommer Ornö till sommaren att få en bensinmack med kiosk vid bryggan. Det finns även intresse att fortsätta driva vandrarhemsverksamhet i Klockargården. Området trafikeras sommartid med båtar från Stockholm och en vägfärja angör andra sidan av ön.

– Det är inga båtluffarturister som kommer med färjan, det är fyra kilometer att gå. Det är en jätteviktig sak att få turister mellan öarna. Turlistan är inte lagd, det här måste gå att ändra på, säger Anders Willborg.

För fiskaren Anders Jansson kommer den indragna bryggan att ställa till det rejält.

– Det är jättesynd. För mig är de viktigt att kunna leverera fisk till Möja, Nämdö och Kymmendö.

Om han ska kunna fortsätta leverera fisk måste han skicka fisken med Waxholmsbolagets fraktbilar från Dalarö till Västberga.

– Det blir omständligt för mig att åka till Dalarö. Åkarna är inte alltid medvetna om att de ska ta frakt med sig tillbaka, ibland har de hunnit åka därifrån. Istället för att fisken är framme på Nämdö på en timme så tar det 36 timmar istället, säger Anders Jansson.

Anders Willborg anser att Ornö varit populärt mål för resenärer.

– Ornö brygga har haft ganska bra beläggning. Fjärdlång och Kymmendö gynnas av folk som åker till Dalarö ordinarie tur. Alla som åker till Ornö använder nordsydlinjen som tvärgående förbindelse.

Så här ser den föreslagna linjedragningen ut:

Inlägget Nord-sydlinjen trafikerar Sandhamn till sommaren dök först upp på Tidningen Skärgården.

De nya tuffa reglerna för bredbandsstöd har tvingat öbor till kreativa lösningar. Fyra skärgårdsöar går nu samman och bygger ett bredbandsnät i jätteformat.

De nya reglerna för bredbandsstöd har inneburit en tvärnit i den pågående utbyggnaden av näten i skärgården. Områden med många fastboende gynnas, vilket inneburit att små öar har fått avbryta sina pågående projekt. För att kvalificera sig till pengar går nu fyra bredbandsföreningar på Nämdö, Harö, Runmarö och Ornö samman och bildar ett aktiebolag, Stockholms Skärgårdsnät AB. Tillsammans kommer man fullt utbyggt att kunna nå över 2 000 fastigheter.

– Nu uppfyller vi alla punkter i alla regelverk för att få maximalt med poäng i ansökan. En målsättning är att bygga fibernät till samtliga mantalsskrivna i området. Det är viktigt. Tycker man att det är för dyrt så löser vi det, säger Jörgen Strandberg, ordförande i bolaget.

De fyra öarnas bredbandsföreningar blir delägare i aktiebolaget. Att gå samman innebär många fördelar.

– En stor fördel är att vi fysiskt bygger ihop våra nät, vilket betyder att vi äger fiber från södra Ornö till Harö. Vi behöver då inte betala andra operatörer för att få innehållet till våra öar. Det är också en väldigt stor fördel när man ska upphandla material.

Genom ett gemensamt landfäste på Dalarö kommer bolaget och öarna att bli mindre beroende av den skärgårdskabel som ägs av företaget Stokab. Jörgen Strandberg tror att ett beslut kan komma någon gång under mars eller april, men ingen kommer att gå sysslolös fram till dess.

– Det vi gör i januari är att förbereda och lämna in alla tillstånd för strandskyddsdispens, vattenverksamhet och annat. Det är ett väldigt stort nät som ska byggas. Vi har säkert att göra i tre månader bara med att skriva underlagen för upphandlingarna.

Om allt går enligt planerna kommer nätet att stå klart senast 31 september 2020.

Inlägget Stort bredbandsnät byggs i skärgården dök först upp på Tidningen Skärgården.

– Det är omodernt och krångligt att skaffa och aktivera ö-kortet som ger bofasta skärgårdsbor rabatt på Vaxholmsbåtarnas trafik. Det borde finnas en modern internetbaserad lösning. 

Det säger Klas Liljefors på Ornö som tvingades åka in till Waxholmsbolagets terminal på Strömkajen i Stockholm för att få igång sitt ö-kort.

När det nu blir nytt år är det många i skärgården som ska ansöka om och sedan aktivera sina ö-kort. Systemet kräver dels att den enskilde skickar in ett personbevis i pappersform, dels att en bild sedan sätts på legitimations-delen av ö-kortet som därefter måste aktiveras.

– Det är väldigt konstigt att man ska behöva ta sig ända in till fastlandet för att kunna aktivera ö-kortet. För oss på Ornö finns det ingen fungerande terminal på färjan, utan vi är hänvisade till terminaler på fastlandet, säger Klas Liljefors, som bott på Ornö sedan 1985 och som är trött på den omoderna och opraktiska hantering som krävs för att få ö-kortet att fungera.

Han är också kritisk till att det inte finns någon terminal i södra skärgårdens replipunkt på Dalarö, medan det däremot finns i Stavsnäs och i Norrtälje, till exempel.

– Dessutom borde det numera i det tjugoförsta århundradet vara möjligt att skaffa och aktivera sitt ö-kort via en tjänst på internet. Att hålla på och skicka in papperskopior på personbevis, tvingas ta nya porträttbilder varje år, skicka in och sedan krångla med aktivering på avlägsna ställen känns väldigt omodernt. Man undrar vad Waxholmsbolaget och trafikkontoret på Stockholms läns landsting håller på med, säger Klas Liljefors på Ornö.

På Trafikförvaltningen på Stockholms läns landsting svarar presskommunikatör Claes Keisu:

– Vi är medvetna om att det kan vara besvärligt att aktivera ö-kortet för just de som bor på Ornö. Dels därför att man tyvärr inte kan aktivera korten på Ornöfärjan, dels för att vi haft problem med aktivering på Västerhaninge station efter den 11 december då MTR tog över pendeltågstrafiken.

Foto: Anna Molander

Och han tillägger:

– Under tiden kan boende på Ornö, som inte har kunnat ladda ö-kort, ta kontakt med oss så hjälper vi dem. Vi aktiverar då korten här på Trafikförvaltningen och skickar en faktura tillsammans med ö-kortet, så får de betala avgiften för ö-kortet i efterhand.

– Vi genomför nu också tester med ett system där man ska kunna ansöka och köpa ö-kort online och vi hoppas kunna erbjuda den möjligheten inför sommaren 2017.

Inlägget Krångligt aktivera ö-kort för Ornöbor dök först upp på Tidningen Skärgården.

Under nattens hårda väder var en av bränslepontonerna vid macken på Dalarö nära att kantra. Av en händelse upptäcktes det av Helge Skärlén, SSRS Dalarö som slog larm och ett större bränsleläckage kunde undvikas. 

I nattens snöstorm, med vindbyar på 30 m/s, kantrade en av Dalarömackens bränslepontoner.

– Det var den inre pontonen som tippat och hade cirka 40 graders slagsida. Bensinpumpen på den yttre pontonen låg halvvägs under vatten, säger Helge Skärlén, stationsansvarig för Sjöräddningssällskapets station i Dalarö.

Han hade gått ner till hamnen för att se till sällskapets egna båtar när han strax före klockan sex i morse upptäckte vad som höll på att hända.

Vid tillfället var vattenståndet 65 centimeter över det normala och vågorna gick över den nedsänkta pontonen. I pontonens pumpar och tankar finns cirka 20 kubikmeter bränsle: bensin, diesel och akrylatbensin som riskerade att läcka ut.

– Det hade fått ganska stor miljöpåverkan, fortsätter Helge Skärlén.

Han informerade först mackägarna och slog sedan larm till Kustbevakningen som i sin tur larmade 112.

Till platsen skickades det lokala brandvärnet med en insatsledare från Handen som påbörjade räddningsarbetet.

Under morgonen har vinden vridit från ost till nordost samtidigt som det mojnat och vattennivån har sjunkit 10 centimeter.

Under onsdagsmorgonen har räddningsmanskapet lyckats stabilisera pontonen genom att länspumpa den.

– Vi håller på med det nu, säger Helge Skärlén.

Förutom räddningstjänsten och Sjöräddningssällskapet finns nu också Kustbevakningen på plats med sitt fartyg KBV 311. Senare under dagen avslutades räddningsinsatsen.

Foto: SSRS Dalarö

Inlägget Bränsleponton nära kapsejsa i stormen dök först upp på Tidningen Skärgården.

Det har blåst rejält senaste tiden, med stormvindar på sina håll. Nedblåsta träd, inställda färjor och brand är några följder av den hårda vinden.

Det har rått ganska extrema förhållanden på Östersjön senaste dagarna. Den 4 december mättes nytt rekordhögt vattenstånd för mellersta Östersjön, med en nivå på 116 centimeter över medelvattenståndet. Natten mot torsdagen uppmättes ett annat rekord. Finska meteorologiska institutet rapporterade en våg 14,2 meter hög våg vid en boj i norra Östersjön. Det är två decimeter högre än tidigare rekordet, det skriver tidningen Aftonbladet. Tallinks fartyg Romantika var vid samma tid på väg över Östersjön mot Riga. En radarantenn på fartyget lossnade och flög in i ett fönster som skadades. Små mängder vatten läckte samtidigt in i några hytter. Fartyget fortsatte sedan med förseningar mot Riga.

Vindbyar på upp mot 30 meter per sekund har rapporterats från bland annat Söderarm och Svenska högarna.

– Jag var ute och inspekterade nyss, det är lite grejor som blåst sönder men inget allvarligt, säger Alf Anderin, Skärgårdsstiftelsens tillsynsman på Svenska högarna.

En rad strömavbrott har rapporterats. SSRS Räfsnäs fick rycka ut på en brand i ett uthus på Krokholmen söder om Arholma. Det är oklart vad som startat branden. I uthuset fanns en generator som var igång eftersom området var strömlöst. Branden släcktes snabbt av sjöräddare på Rescue Stenhammar.

På bland annat Dalarö, Torö och Ljusterö har under onsdagsnatten träd blåst omkull över vägar och hindrat trafiken.

Ett tankfartyg söder om Åland hade svårt att hålla kursen när vinden tog tag i fartygets däckskranar, det skriver Norrtelje tidning.Tynningöfärjan ställde in trafiken några timmar på onsdagskvällen. Även på Tynningö blåste ett träd ned och blockerade en väg.

Inlägget Så har stormen härjat i skärgården dök först upp på Tidningen Skärgården.

Nu är försäljningen av Dalarö lanthandel slutligen klar. Två nya tjejer tar vid där de två tidigare slutar.

Dalarö lanthandel har nu sålts. Nya ägare blir Dalaröbon Camilla Wilund och Kristina Ekberg från Huddinge.

– Jag har tyckt att det varit en fantastisk affär att gå in i och när vi hörde att den var till salu kunde vi inte riktigt släppa det, säger Camilla Wilund.

Hon jobbar på en bank och Kristina är ekonom på ett företag. Finanserna har de alltså koll på, däremot har ingen av dem tidigare erfarenhet av att driva en butik.

– Det är en stor utmaning, men ett sätt att kunna utvecklas och göra något helt annat. Butiken har ett jättegott rykte som vi hoppas kunna leva upp till. Vi kommer att driva den till stor del som det varit, men även sätta vår prägel, säger Camilla Wilund.

Redan för ett år sedan såg det klart ut med försäljningen, men köparna drog sig ur och tidigare ägare Åsa Linnman och Maria Manwongsa valde att köra en säsong till. Eftersom Maria flyttat utomlands och kontraktet upphörde vid årsskiftet så var det i sista stund som försäljningen blev klar.

– Jag tycker de är jättemodiga som tar över. Det är inget man tjänar jättemycket pengar på, säger Åsa Linnman.

Camilla Wilund säger att de planerar att öppna butiken till påsk.

– Det första vi ska ta tag i är personal. Just nu söker vi främst en kock, men även serveringspersonal och kallskänk.

Inlägget Dalarö lanthandel drivs i ny regi dök först upp på Tidningen Skärgården.

Serien ”Ett päron till morsa” har gjort succé på nätet med sina humoristiska och träffsäkra betraktelser över småbarnslivet. Nu har Dalarötecknaren Teresa Tingbrand släppt sina strippar i bokform.

När journalisten Teresa Tingbrand för några år sedan fick barn och var föräldraledig så passade hon på att väcka en gammal dröm till liv. Hon började teckna en humorserie med sig själv och sin familj som förebild.

– Jag har alltid haft drömmar om att teckna och jobba som illustratör, men även drömmar om att skriva. Att det blev journalistik var lite av en slump, tecknardrömmarna lades åt sidan, men har alltid funnits i hjärtat och värkt, säger Teresa Tingbrand.

Vid årsskiftet tog hon det stora steget att säga upp sig på Aftonbladet efter elva års anställning. Redan innan dess hade familjen dessutom flyttat från centrala Stockholm till en stuga på Dalarö.

– Med barnet började vi omvärdera saker och ville ha ett mindre stressig liv. Tankarna föddes om att flytta ut till skärgården, något vi aldrig ångrat, inte en enda sekund.

På tomten har familjen nu byggt en skrivarstuga där hon arbetar och skapar sina strippar.

– I princip alla historier är självupplevda. Det är såklart skruvat och karikatyrer, men det finns alltid ett stoff av verklighet.

I serien beskriver Teresa Tingbrand egna, ofta ganska jobbiga, upplevelser.

– Jag tror många känner igen sig. Främst säger folk att de genom serien inte längre känner sig ensamma. Mycket är i grunden ganska jobbigt när man upplever det, men med humor kan man skratta åt det, säger Teresa Tingbrand.

Den som läser serien kommer att märka att många strippar innehåller filmreferenser. Ganska naturligt för en person med ett stort filmintresse och en magisterexamen i filmvetenskap.

– För mig är det mina favoritstrippar. I och med att jag har filmintresset tycker jag att det är roligt att väva in det, även om jag har strukit några av dem.

Referenserna blir som en extra krydda för filmintresserade, men alla ska kunna skratta åt karaktärerna.

– En del läsare känner igen filmreferenserna, men serien funkar ändå.

Varför använder du så ofta skräckfilmer i serien?

– För mig känns det som att det ligger nära. Jag har älskat skräckfilm väldigt mycket. I dem finns ofta barn med. Det är en effektiv ingrediens och roligt att anspela på. När man gör humor av småbarnslivet kan det vara kul att använda det greppet.

Om boken säljer bra hoppas Teresa kunna ge ut ytterligare en.

– Jag har så många teckningar att det skulle lugnt fylla en bok till, men allt beror på hur det går.

I framtiden hoppas hon på att kunna uppfylla ännu en dröm: att göra barnböcker.

– Jag har många idéer och ett manus som jag inte har lagt fram. Det är min ambition att försöka även om jag är medveten om att hela världen vill ge ut barnböcker.

Bilder ur boken: 

Inlägget Hon hittar humorn i småbarnslivet dök först upp på Tidningen Skärgården.

Vilseledande och alldeles perfekt – på samma gång.
Åsikterna om byggnadsförslagen på Norrberget går isär.

Fram till på söndag har vaxholmsborna chansen att tycka till om de olika byggnadsförslagen på Norrberget.

– Jag har redan tagit del av några synpunkter som redan kommit in. Många är väldigt relevanta. Medborgarnas åsikter är väldigt viktiga, säger kommunalrådet Lars Lindgren (M).

Av de fem byggnadsförslag som presenteras är Lindgren själv väldigt positiv.

– Man har tagit till vara på alla de ingångsvärden vi angav i början av tävlingen. De förslag som presenteras har en hög variation och präglas av en stadsmässighet som jag tycker passar in bra i Vaxholm. Särskilt intressant tycker jag att man låter Storstugan dominera i flera av förslagen, säger Lars Lindgren.

Innan förslagen presenterades hävdade kritiker att Norrberget skulle bebyggas med höghus, vilket skulle förvanska Vaxholms siluett sett från vattnet.

– Men här presenteras övervägande låg bebyggelse. Jag tycker att man har lyckats bra med att underordna siluetten från sjön. De höghus som beskrivits i insändare och andra debattinlägg är bara skrönor, säger Lars Lindgren.

Men alla är inte lika positiva som Lindgren. Någon som är kritisk till byggnadsförslagen är Carl-Magnus Broström från Waxholmspartiet.

– Waxholmspartiet är emot en sådan kraftig byggnation av Norrberget. Jag tycker att förslagen som presenteras är för moderna. De passar inte in i den småstadsidyll som Vaxholm är förknippat med, säger han.

Han eftersöker förslag som bättre appellerar med Vaxholms historia och arv som skärgårdskommun.

– På Dalarö byggs just nu projektet Lyngsåsa och där anser jag att man tagit bättre tillvara på de här värdena, säger Carl-Magnus Broström.

Han tycker också att det är farligt att låta sig luras av bilderna som tagits fram.

– Det är som mäklarannonser, jag tror inte att man ska låta sig förledas av det. Texterna som beskriver projekten är också rent av naiva, säger han.

Inlägget Både ris och ros till Norrbergsförslag dök först upp på Tidningen Skärgården.

Idéerna flödade bokstavligen på Ornö i förra veckan när länsstyrelsen gjorde besök med projektet Ö för Ö.
Bland annat diskuterades sjötrafik, förbättrad service och möjligheterna att bygga ett äldreboende på ön.

Det var fullsatt i bygdegården när den sjätte upplagan av Ö för Ö arrangerades på Ornö. Nästan 100 personer närvarade under torsdagen och fredagen förra veckan – vilket är en rekordnotering.

Deltagarna fick under de två dagarna inventera och värdera vilka prioriteringar och satsningar som är viktiga för Ornö. En av idéerna som fick mycket uppmärksamhet var ett äldreboende som går under projektnamnet ”Navet”.

– Det är naturligt att ornöbor vill bo kvar på ön när de blir äldre. Jag tror det här är en fråga som många har pratat om hemma men att ingen lyft frågan på det här sättet tidigare, säger Lolotte Stenbock Lilliehöök, som engagerat sig i frågan.

Hon menar att förutsättningarna för ett äldreboende på Ornö är goda.

– Det finns massor av oexploaterad mark här och dessutom skulle ett äldreboende skapa fler arbetstillfällen.

Ett äldreboende på Ornö skulle även sprida fler ringar på vattnet, säger Lolotte.

– De som arbetar på äldreboendet kan ha sina barn i skolan och med fler personer på ön skapar det möjligheter för att driva en åretruntöppen butik här.

Ett annat hett debatterat ämne under besöket var Ornö skola.

– Barnen går nu i undermåliga lokaler, de behöver en helt ny skola som är anpassad till dagens krav på undervisning, säger Marianne Berg, som bor på Ornö.

På fredagen gästade skärgårdslandstingsrådet Gustav Hemming (C) Ö för Ö. Bland annat fick han svara på frågor för hur sjötrafiken och sjuktransporter till och från Ornö kan fungera bättre. En fråga som diskuterades var om bilfärjan och bussarna bättre kunde synka med varandra. En annan fråga var giltighetstiden på SL:s enkelbiljetter.

– Jag ser att vi har en resa att göra och det är frågor vi arbetar med. Men jag har tyvärr inga svar att ger er idag, sa Hemming under frågestunden.

Parkeringsplatser vid Hässelmara brygga, en återvinningsstation, en året runt öppen butik och flytt av replipunkt från Dalarö till Gålö var också ämnen som kom upp på agendan.

– Det här är ett unikt tillfälle för oss att få reda på vad öborna tycker är viktigt på Ornö. Samtidigt är det ett tillfälle för länsstyrelsen och öbor att mötas på ett sätt som annars inte alltid är möjligt, säger Tomas Norberg vid länsstyrelsen och fortsätter:

– Vårt uppdrag här handlar om att lotsa vidare de olika projektgrupperna och ge stöd under tidens gång allt eftersom de olika projekten tar form.

Fakta/Det här diskuterades också på Ö för Ö

• Sophämtning även under vintern
• Tätare trafik med Waxholmsbåtarna
• Bygga ett geocenter
• Uppställningsplatser för husvagnar på Ornö
• Bryggplatser på Kymendö
• Fiskodling
• Utegym
• Höghöjdsbana
• Utveckla bygdegårdens verksamhet

Inlägget Besöksrekord när Ö för Ö gästade Ornö dök först upp på Tidningen Skärgården.

En eftermiddagsbåt på fredagar från Boda till Ingmarsö och snabbturer Stockholm-Husarö är två av landstingets förslag på förändringar i skärgårdstrafiken som är ute på remiss. 

Landstinget har nu skickat ut sin årliga remiss till kommuner och intresseorganisationer med förslag på förändringar i skärgårdstrafiken. Ett förslag handlar om att göra linjen Dalarö – Huvudskär permanent sommartid och tidig höst, den drivs idag enbart på försök.

– Intresset är stort att komma ut till Huvudskär som är en av de ikoniska platserna i skärgården, säger skärgårdslandstingsrådet Gustav Hemming (C).

I övrigt föreslås en rad justeringar och förbättringar av tabellerna. Bland annat vill man undersöka möjligheterna med kompletterande snabbturer på linje 12 (Stockholm-Husarö) och 13 (Boda-Ingmarsö) för att avlasta befintlig trafik. Man vill även utöka trafiken från Boda med några turen samt att, särskilt i norra skärgården, arbeta om turlistor för att minska förseningar.

– Vi bygger ut trafiken steg för steg, målet är att nå Rufsstandard till år 2020. Vi tar små steg den här sommaren och små steg nästa.

Förändringarna gäller för 2018, men även i år sker förbättringar. Bland annat med kvällsturer till Gällnö och viss utökning av trafiken till Nämdö.

– Några kärnöar saknar isturer, frågan är hur det tonnage vi har klarar isförhållanden. Det är något som kan sätta hinder för en fullständig rufststandard, säger Gustav Hemming.

Av skärgårdens kärnöar saknar Nämdö, Möja, Gällnö och Svartsö fortfarande fullständig Rufsstandard.

Fakta/RUFS-TRAFIK (regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen)

Morgon och förmiddag, måndag – fredag: Två turer till replipunkt, en tillbaka

Eftermiddag och kväll, måndag – fredag: Två turer till kärnö, en tillbaka

Sen kväll, en gång i veckan – tur och retur mellan kärnö – replipunkt

lördag – söndag: Två tur och retur – kärnö – replipunkt

Inlägget Trafik till Huvudskär blir permanent dök först upp på Tidningen Skärgården.

Vraket som hittades utanför Dalarö för mer än tio år sedan beskrivs som ett av världens bäst bevarade fartyg av sin tid.
Trots det har fartyget inte gått att identifiera – fram tills nu.

Vraket upptäcktes i samband med några som dök utanför Edesön, i närheten av Dalarö, för fjorton år sedan. Tack vare föremål som var bevarade ombord kunde man anta att skeppet sjunkit under 1600-talets senare hälft. Men trots att fartyget är rikt på detaljer så som en galjonsfigur i form av ett lejon och kanonportar i sidorna har det fram tills nu inte gått att identifiera under alla år. Fartyget är välbevarat och beskrivs som ett av världens bäst bevarade.

Med hjälp av Amiralitetskollegiets handskrifter har Niklas Eriksson, postdoktor på Institutionen för arkeologi och antikens kultur vid Stockholms universitet, kunnat säkerställa att fartyget heter Bodekull och att det har tillhört den svenska flottan.

– I amiralitetets dokument finns många detaljer som alla innehåller någon liten ledtråd om fartyget. Nu har alla pusselbitar fallit på plats och jag kan med säkerhet säga att det är Bodekull, säger han. 

Varför Bodekull hamnade utanför Dalarö är dock ännu en olöst gåta.

– Vi vet att besättningen på Bodekull får order om att lägga sig i en vinterhamn norr om Kalmar. Skepparen ombord får också order om att mala mjöl vid en kvarn utmed Östgötakusten. Ändå väljer skepparen att segla hela vägen till kvarnen vid Fagerholmen i Stockholms skärgård, säger Niklas Eriksson.

Inte långt därifrån förliser Bodekull i oktober 1678.

Inlägget Okänt vrak har identifierats dök först upp på Tidningen Skärgården.

Kaffe och skratt blandas med allvar när nyanlända öbor möter gamla på Dalarö.
Nätverket Dalarö för Integration har sedan starten hjälpt upp mot 14 personer att börja sina nya liv i Sverige.
– Det är vår skyldighet, säger Carin Flemström, en av initiativtagarna till nätverket.

Skillnaden mellan kriget i Syrien och skärgårdsidyllen på Dalarö är närmast monumental. Att det var just hit Faten och hennes familj skulle komma trodde hon inte för två och ett halvt år sedan när de fortfarande bodde i det krigsdrabbade Syrien.

– Vi är så glada att vi har kommit hit. Människor här är snälla och omgivningen helt otroligt vacker. Här ser jag en framtid för mina barn, säger hon.

Efter att hennes familj flytt ifrån krig och terror i flera år fann de till slut ingen annan utväg.

– Vi hade ingenstans att ta vägen. Det enda alternativet var att ta sig ut ur landet, säger hon.

Med familjens två barn på knappt två och fyra år blev den farliga och svåra resan till säkerheten i Europa ännu mer riskfylld.

– Mina barn var konstant sjuka under hela den här perioden. Det var en svår tid, säger Faten och får något allvarligt i blicken.

På den farliga båtfärden över Medelhavet gick deras båt sönder och började ta in vatten.

– Det blev panik. Men till slut blev vi räddade av den grekiska kustbevakningen, säger hon.

Efter en lång färd genom Europa hamnade familjen slutligen i Sverige och efter ett drygt år på ett asylboende i Västerås kom glädjebeskedet: familjen får stanna kvar i landet. Kort därefter fick familjen flytta till sin nya hemvist: Haninge kommun och Dalarö. Här kom de också i kontakt med Dalarö för Integration.

– För oss innebär de här människorna ett kompetenstillskott på ön. Vi är övertygade om att de kan berika och bidra till att samhället fungerar som precis vilken annan människa som helst. Dalarö behöver nyanlända för att utvecklas, säger Carin Flemström.

Hon menar att förutsättningarna för en lyckad integration är att göra det småskaligt; det vill säga att låta var och en bidra på det sätt de kan för att nyanlända ska få en grund att stå på när de startar sina nya liv i sitt nya hemland. På Dalarö finns allt som behövs för att uppnå det, menar nätverket. Allt utom bostäder.

– Det är något vi jobbar med ständigt. Vi gör då och då upprop för att få fler att hyra ut rum eller hus på ön. I sommar kommer vi att genomföra en kampanj bland sommargästerna i fall det kan vara så att någon kan tänka sig att hyra ut sitt hus under vinterhalvåret när de ändå inte är här. Genom att hyra ut en lägenhet eller liknande tror vi också att integrationen blir mer naturlig mellan hyresvärd och hyresgäst, säger Mia som ingår i nätverkets arbetsgrupp.

Men det är inte bara bostäder och det nödvändigaste för att starta ett nytt liv som nätverket ordnar med. Nätverket ordnar också med olika träffar där nyanlända och etablerade svenskar får chans att mötas. Sedan i januari träffas de varje söndag i Tullhuset.

– Vi pratar om allt möjligt. Kanske om något som just har hänt eller om något vi undrar över. Och så får vi chans att träna svenska också, säger Faten som hoppas kunna jobba som lärare när hennes SFI-utbildning är klar.

Hon säger att som nyanländ är det mycket som är nytt att lära sig. Det är inte bara hur samhället fungerar i stort utan det handlar också om att lära sig en ny kultur. En av de största skillnaderna mellan livet i Sverige och Syrien är hur folk umgås, säger hon.

– Folk är inte lika sociala här. I Syrien umgås hela familjer tillsammans. Man behöver aldrig oroa sig för om någon blir sjuk eller behöver hjälp. Släkten finns alltid där och hjälper till. Här i Sverige håller man varandra mer på distans. Men jag menar inte att det är något fel med det. Bara annorlunda. Jag har fått många nya vänner här och trivs väldigt bra.

Sedan nätverket bildades hösten 2015 har upp mot 14 personer fått hjälp med att starta sina nya liv i Sverige. Tidigt fick nätverket också stöd av Södra skärgårdens intresseförening, som idag är nätverkets juridiska huvudman. Även ordförandena för Dalarös olika lokala föreningar har uttryckt sitt stöd för nätverket.

– Vi har många med oss i det här och det känns naturligtvis väldigt bra, säger Carin Flemström.

Men det finns förstås de öbor som uttrycker sin frustration och oro över att de nyanlända bor på ön.

– Tack och lov har vi klarat oss från några incidenter än så länge. Jag tror att nätverket har en lugnande effekt på det viset att vi kan förklara hur det ligger till och hur vi arbetar. På så sätt har nog rädslan minskat bland öborna, säger Robban som är aktiv inom nätverket.

På sikt hoppas Dalarö för integration kunna sprida sitt arbetssätt till andra öar och mindre samhällen för att öka integrationen även där.

– Jag tror att det här småskaliga arbetssättet passar i alla mindre samhällen. Det vore otroligt roligt om fler öar tar efter. För integrationen kan inte bara ske i de redan etablerade miljonprogramsområdena. Vi måste hjälpa till allihopa, säger Carin Flemström.

Fakta/Dalarö för integration

• Är bildat av ett 50-tal personer och familjer från Dalarö.
• Allt arbete sker ideellt.
• Har som mål att få nya fastboende grannar till ön.
• Anordnar träffar och olika föreläsningar på temat integration.
• Arbetar småskaligt genom att låta var och en bidra med det de kan och har möjlighet till.
• Träffas varje söndag i Tullhuset på Dalarö mellan kl.14 och 16.

Inlägget Nya och gamla öbor möts i Tullhuset dök först upp på Tidningen Skärgården.