Drygt 260 personer kom för att lyssna och delta i en diskussion om Vaxholms framtid i förra veckan. Temat var de många byggplaner som just nu finns i kommunen. Förhoppningen är en kursändring om byggplanerna och en komplettering till stadens bevarandeplan.

Närmare 40 byggprojekt som ska stå klara år 2030 finns just nu inom Vaxholms kommun. Det oroar medlemmar ur en rad föreningar som tillsammans medverkade i ett möte i Norrbergsskolans aula i förra veckan. Föreningarna var Företagarna Vaxholm, Naturskyddsföreningen, hembygdsföreningen, nätverket Vaxholms vänner, Folkinitiativet samt Konstnärsföreningen Redutten.

Inbjudna var Stephan Fickler från Svenska byggnadsvårdsföreningen, liksom Haningepolitikern Carin Flemström (S), som har arbetat intensivt med att styra om den planerade utvecklingen av ett annat skärgårdssamhälle, Dalarö. Flemström beskrev hur föreningen Dalarö vänner jobbade för att få henne och övriga politiker att tänka om kring de ursprungliga byggplanerna. Liksom om hur skisser på tunga betongkolosser på olika sätt kan göras förföriska och därmed riskera ”gå under radarn”.

Lasse Zackrisson, en av initiativtagarna till träffen, sa:

– Byggprojekten kommer att förändra stadskaraktären på väldigt kort tid. Det blir en sjöstad med större hus än vad vi är vana vid här, inte längre en charmig skärgårdsstad.

Stephan Fickler varnade för hur lätt det är att förstöra en unik miljö genom att inte anpassa nybyggnation till befintlig bebyggelse. Där har bland annat material och skala stor betydelse. Han pekade även på hållbarhetsaspekten:

– Hur mycket man än pratar om det så byggs det inte hållbart i dag. De gamla husen, som Norrbergsskolan, är robusta, de kommer att stå kvar om de sköts om. Men i stället river man och bygger nytt, med byggteknik som inte går att underhålla på långt när samma sätt som hos gamla hus, säger Stephan Fickler.

Även varumärket Vaxholm får problem:

– Varumärket förstörs när man bygger slätstrukna hus som inte tar fasta på särarterna med skärgårdsstaden. Här rivs hus med regional prägel, som trähus från 1800-talet. I stället byggs det storskaligt. Kortsiktigt ger det bra ekonomi, men långsiktigt blir det negativt då stadens karaktär försvinner.

Sten Wickström från Vaxholms vänner betonade:

– Vissa av miljöalliansens byggnadsprojekt är mer kritiska. Att riva Norrbergsskolan och bygga 300 bostadsrätter på skolgården är kanske det värsta övergreppet. Men andra tilltag är minst lika illa och i strid med både lokal kulturmiljö och riksintressen. Några sådana trista exempel är Kullö Terrass, Stadsgatan, Pålsundsstrand, Rindö Smedja, Campusskolan och Skutvikshagen.

Vaxholms vänner har även uppvaktat länsstyrelsen och bett om hjälp att skapa en kulturinventering för staden, med intentionen att få med den i bevarandeplanen. Lasse Zackrisson säger:

– Länsstyrelsen har lovat bidra med 200 000 kronor, om kommunen bidrar med lika mycket.

Ett medborgarförslag kommer nu att utarbetas för att få inventeringen till stånd.

Inlägget Fullsatt på träff om Vaxholms byggplaner dök först upp på Tidningen Skärgården.

I och med det nya avtalet förlorar Blidösundsbolaget driften av flera Waxholmsfartyg bland andra klassikerna Norrskär, Storskär och Västan.

Rederierna Blidösundsbolaget och Utö rederi fortsätter i sina tidigare områden, men med en del förändringar.

– Vi får färre gångtimmar och förlorar i omsättning. Det är stor förändring i och med att det finns stora restauranger ombord på de fartyg vi haft, säger Niklas Oscarsson, vice vd på Blidösundsbolaget.

I april kommer Blidösundsbolaget att sköta trafiken i norra och innerskärgården vilket innefattar turerna i Vaxholms närområde.

Utö rederi trafikerar områdena södra och sydöstra skärgården.

– Vi får samma områden som tidigare fast det har också tillkommit trafik. Landsortstrafiken och trafiken runt Dalarö. Jag kommer att använda underentreprenörer. På så sätt blir det en liten expansion. Vi kommer att behöva någon till på kontoret, säger ägaren Gustaf Myrsten.

Inlägget Blidösundsbolaget förlorar klassikerna dök först upp på Tidningen Skärgården.

En 43-årig, båtälskande, skärgårdsfantast från Dalarö är den nya VD:n för Skärgårdsstiftelsen, något hon faktiskt drömt om i flera år.

– Jag är otroligt glad för att ha fått styrelsens förtroende, säger Anna Waxin.

Enligt Skärgårdsstiftelsens ordförande Gustav Hemming (C) var valet av Anna Waxin till posten som ny VD efter Lena Nyberg lätt:

– Anna passar som hand i handske för det som vi ser som de viktigaste delarna i verksamheten. Dels erfarenhets- och personlighetsmässigt, men även när det gäller erfarenhet av ledarskap av liknande organisationer. Det är nästan som om hon har följt en snitslad bana för att komma till det här jobbet, säger Gustav Hemming och skrattar, strax efter att styrelsen enhälligt beslutat att ge Anna Waxin jobbet.

Att hon är relativt ung i sammanhanget, samma årgång som Gustav Hemming, tror han kan vara en hjälp för det generationsskifte som väntar Skärgårdsstiftelsen. Den folkrörelse bland båtägare som fanns tidigare, har i dag omformats och gett en snävare grupp som dominerar i skärgården, jämfört med tidigare. Vilket gör att nya målgrupper behövs:

– Hur vinner vi över den nya generationen till besöksnäringen i skärgården, med nya stockholmare och nya svenskar, folk som helt saknar tidigare traditioner i skärgården, frågar sig Gustav Hemming och tror Anna kan bli den länk som krävs.

Just att öka antalet vänner i Skärgårdsstiftelsen är ett viktigt mål för Anna Waxin:

– Ett område som jag tror vi kan förbättra är att tydliggöra verksamheten utåt. Stiftelsen gör ett fantastiskt arbete och har många vänner på grund av det. Och jag har ambitionen att tydliggöra så att vi kan få ännu fler vänner och därmed öka självfinansieringsgraden. Ett operativt mål är att öka intäkterna med fem procent per år, vilket inte är omöjligt för jag tror fler skulle vilja bli vänner till Skärgårdsstiftelsen, säger Anna Waxin och fortsätter:

– Det finns mer att göra, jag har tankar och idéer kring det som jag håller för mig själv ännu ett tag. Jag tror verksamheten i sig är skäl nog att vara med, men även att vi kan nå lite bredare än till traditionella medlemmar.

Anna Waxin är utbildad civilekonom och har även studerat marinbiologi. Hon kommer närmast från Sveaskog där hon var VD för dotterbolaget Naturupplevelser AB där hon marknadsförde fiske- och jaktupplevelser. Hon har tidigare arbetat som upplåtelsechef på Sveaskog och innan dess som marknads- och försäljningschef på Svenska Turistföreningen.

Och faktum är att hon, även om hon har glömt det, drömde om att bli VD för Skärgårdsstiftelsen för flera år sedan:

– Min man påminde mig om det häromdagen, vilket jag helt hade glömt bort. Men det stämmer faktiskt, säger hon.

Anna Waxin är uppvuxen i Enköping i en båt- och skärgårdsälskande familj:

– Men båten hade vi på Dalarö under alla år, säger hon.

Även i dag har familjen en motorbåt som Anna gärna tar en tur med:

– Båten ligger i så länge det bara går. Jag älskar att ta ut båten utan mål och bara rensa tankarna och få inspiration. Oftast blir det att jag åker ensam men ibland vill även maken åka med. Skärgården är en stor inspirationskälla.

Inlägget Dalaröbo ny VD för Skärgårdsstiftelsen dök först upp på Tidningen Skärgården.

Muskö Hästsportförening är namnet på den klubb som nyligen fick klartecken från Svenska ridsportförbundet att sätta sina första stadgar. Målet för klubben är Arbottna Horse Show som planeras hållas för första gången i sommar.

Det har gått mer än 15 år sedan det senast fanns en ridsportförening på Muskö, men nu är det åter dags. För ett par veckor sedan godkände Svenska Ridsportförbundet en ansökan från Muskö Hästsportförening att ingå i förbundet.

– Jättekul, nu kommer vi att försöka sammanföra alla hästintresserade på öarna, säger nyblivne ordföranden Beatrice Gustafsson.

Hon nämner både Muskö, Yxlö, Utö och Dalarö som möjligt upptagningsområde för att få nya medlemmar.

– De närmaste ridklubbarna för oss ligger annars på fastlandet, men nu får vi en egen klubb, säger Beatrice Gustafsson.

För ett år sedan gick ett par eldsjälar, Nick Mooney och Ola Lindegren, ut med nyheten att det åter skulle hållas en stor fälttävlan på ön. Senast det begav sig var åren 1998-1999, då med Arbottna Rid- och kulturförening som värd.

Men att väcka liv i en bedagad terränghinderbana görs inte i en handvändning, något eldsjälarna fick erfara. Planerna på att hålla hästtävlingarna redan i somras gick i stöpet.

Men med den nya föreningen och en nytillträdd styrelse har arrangemanget kommit en bra bit på väg. Det stora målet för föreningen är Arbottna Horse Show som ska sammanföra de flesta intresseområdena inom ridsporten. Planen är att tävlingar ska hållas under tre dagar inom fälttävlan, amerikansk reining och shettisgallopp, liksom uppvisningar med islandshästar och barrel race. Hela baletten kommer att omgärdas av Muskö Festival and Country Fair, som bland annat bjuder på agility, kaninhoppning, barnens zoo, marknad för lokala odlare och uppfödare. Förhoppningen är att Arbottna horse show ska bli årligt återkommande.  

– Vi hoppas även kunna arrangera andra tävlingar inom hopp och dressyr, liksom clinics och träningstillfällen.

Tävlingen Arbottna horse show kommer att förläggas på Drömgårdens mark. Men något ridhus kommer inte att byggas på området.

– Nej, det finns redan ett ridhus på ön, vid Muskö havsbad, det är primärt där vi rider nu. Vi kommer däremot att anlägga en uteridbana, säger Beatrice Gustafsson.

Inlägget Klartecken för ny Musköförening dök först upp på Tidningen Skärgården.

Facebookgruppen ”Dalarö för integration” söker just nu med ljus och lykta efter gäststugor, lägenheter eller hus i området. Gruppen jobbar småskaligt för att människor som flytt till Sverige ska kunna etablera sig på Dalarö och bidra till ortens utveckling genom de kompetenser och erfarenheter de tillför. De bostäder som gruppen efterlyser behöver vara vinterbonade med dusch, toalett och kokmöjligheter.

Inlägget Boende sökes på Dalarö dök först upp på Tidningen Skärgården.

Januari

Hus på Svartlöga brann ner till grunden

Huset var övertänt när räddningstjänsten kom till ön. En person fick lindriga rökskador. Möjlig orsak var en läckande gasolslang som fattade eld.

SRF tar över Skärgårdsbryggan

Skärgårdarnas riksförbund tar över rapporteringen på hemsidan Skärgårdsbryggan.

Försvaret varnar för ”ubåtsfrossa”

Den möjliga ubåten mellan Lidingö och Nacka bekräftas av Försvaret. De vill att allmänheten fortsätter rapportera in observationer men varnar för ”ubåtsfrossa.”

Pluggen ur för Visit skärgården

Ett nytt företag ville starta upp verksamheten kring Visit skärgården. Men Stockholms hamnar förlänger istället kontraktet med

nuvarande hyresgäst, vars verksamhet har inget eller lite med skärgården att göra.

Februari

Time-out för Gardner

Ordförande i Österåkers kommunfullmäktige Ingela Garnder (M) tar time-out efter att Riksenheten mot korruption inlett en förundersökning om korruption i Österåkers kommun efter Uppdrag gransknings reportage i SVT där ett privatlån till makarna Gardner-Sundström från famlijen Douglas avslöjades.

Skräckresor med vägfärjorna

Annelie Isberg och Danijel Tomic berättar båda om varsina skräckresor där de fastnat och hamnat mellan färjerampen och bryggan. Enligt säkerhetsansvarige på Färjerederiet, Thomas Elwinger kan olyckor av den här typen bero på allt från högvatten till tung last.

Nya linfärjan granskas

Affären med den planerade linfärjan mellan Vaxholm och Kastellet ska utredas av Konkurrensverket. Anmälarna menar att det är fel att privata aktörer utsätts för osund konkurrens från det statliga färjerederiet som vann upphandlingen.

2105 nya öar i skärgården

Ny statistik från SCB visar att det finns många fler öar än vad man tidigare trott. Nu finns totalt 31 044 skärgårdsöar. Förklaringen är att forskare fått tillgång till bättre kartor tack vare moderna satellitbilder.

Mars

Framtidens hockeyproffs kan finnas på Möja

Det är inga problem att bo på en ö och gilla hockey. Familjen Undin-Landberg på Möja åker i skytteltrafik med sina tre hockeytokiga barn mellan ön och ishallen i Gustavsberg.

Sjökaptener åtalas för brott mot skyddslagen

Två sjökaptener på Utö rederi anmäls av Försvarsmakten för brott mot skyddslagen efter att ha kört innanför Försvarsmaktens bojar. Befälhavarna på M/S Silverpilen har i 40 års tid kört samma sträcka utan anmärkningar. Bojarna visar sig sedan ha varit felplacerade och de åtalade frias från misstankar.

Nord-sydlinjen provkörs

Den planerade nord-sydliga tvärförbindelsen börjar bli verklighet. En första provtur genomförs och stannar vid Blidö hamnkrog i Stämmarsund där renoveringsarbete pågår för fullt inför sommarens trafik.

Skulpturpark på Öja riskerar försvinna

Efter två decennier är det sista sommaren som Arthur Hultlin tänker anordna skulpturutställning på Landsort. Han vill skänka skulpturerna till Nynäshamns kommun som dock inte har rutiner för att ta emot gåvor och istället vill att någon öbo tar över parken.

April

Miljöfartyg visar sig vara miljöbov

Skärgården avslöjar att det är Viking lines miljöfartyg M/S Grace som orsakar de största problemen med erosion i Furusundsleden. Att sänka fartygets fart från 12 till 10 knop i leden skulle ”äventyra hela Åbotrafiken” anser ansvariga på Viking line.

Beslut om Ornö skola fattas

Haninge kommun beslutar att skolan på Ornö ska renoveras. Skolan är i dåligt skick och oppositionen kräver istället att en helt ny skola ska byggas.

Dyster framtid för Ingmarsö skola

Ingmarsö förskola har för första gången på 13 år inga barn och hotas av stängning.

– Rätt vad det är kanske våra ungdomar skaffar barn istället för hundar, säger Ingmarsöbon Barbro Moberg hoppfullt.

Utplanterad ål navigerar rätt

Forskaren Niklas B. Sjögren visar i sin avhandling att även utplanterad ål från västkusten sannolikt hittar ända ner till Sargassohavet för reproduktion. Exakt hur de lyckas navigera rätt är fortfarande oklart, däremot har ål utplanterad i Mälaren betydligt svårare att hitta vägen.

Maj

Nystart för övergiven skärgårdssida

”Server error”, döda länkar, felaktiga uppgifter, och avstängda telefonnummer har länge varit ett faktum på hemsidan Visit Skärgården, tänkt att marknadsföra Stockholms skärgård. Men nu utlovar nye ägaren Edward Lundberg en nystart. ”Den ska inte ha någon anknytning till restaurangdelen, bara skärgårdens företagare och föreningar”, lovar han och uppger att deltagandet på sidan troligtvis blir gratis. Men bland organisationer och föreningar i skärgården är intresset svalt.

Blidövården bäst – igen

För andra gången toppar Blidö vårdcentral

patientenkäten som Sveriges kommuner genomför. En anledning är enligt personalen att enheten är liten och flexibel och att man slipper inhyrda läkare, något som uppskattas av öborna.

Mikroplaster livsfarliga för fiskyngel

Forskare pekar på att giftiga mikroplatser i Östersjön kan ligga bakom den dåliga överlevnaden hos kustarter som gädd- och abborryngel. Ynglens nervcentrum påverkas av gifterna vilket i sin tur påverkar fiskens beteende så att de lättare blir uppätna.

Små redare chanslösa i sjötrafikupphandlingen

I den pågående sjötrafikupphandlingen var tanken att de små företagen skulle kunna konkurrera med de stora drakarna. Men så verkar det inte bli, då de mindre redarna inte anser sig ha någon chans. I stället visar Skärgårdens rundringning att det bara är de stora rederierna som har lagt bud på trafiken.

Juni

Rekordmånga deltagare i tufft Utölopp

Utö swimrun fortsätter slå deltagarrekord. I årets upplaga deltar 400 personer och forcerar banans fyra mil, både genom vattnet och på land. Totalvinnare blir fransmannen Nicolas Remires och Julian Dent från Australien. ”Man får se världens vackraste landskap när man springer över öarna” konstaterar vinnarna.

Nord-sydlinje startar

Det blir en trevande start för den nya, efterlängtade, uppskjutna och omskrivna nord-sydlinjen, mellan Arholma och Nynäshamn. För även om starten av linjen utgör en unik händelse i skärgården, lockar den första turen inte särskilt många passagerare. Trots det säger skärgårdslandstingsrådet Gustav Hemming (C) att försöket ska återkomma även nästa sommar.

Giftiga bottnar kan bli dyrt för båtklubbar

En ny kartläggning av skärgårdens och Mälarens bottnar visar att flera gifter har minskat, men andra, som kopparen, har ökat. Ökningen märks i hela provtagningsområdet, ända ut i ytterskärgården, och kan bero på de kopparföreningar som finns i tillåtna båtbottenfärger. Enligt länsstyrelsen blir det sannolikt båtklubbarna som tvingas dela ansvaret för saneringen med kommunerna.

Riskanalysen för linfärjan omarbetas

En lång rad tunga remissinstanser påpekar säkerhetsbrister med den planerade linfärjan i Vaxholm. Men trots att en riskanalys är gjord, vägrar Trafikverket att offentliggöra den. I stället beslutar sig verket för att arbeta om riskanalysen.

Juli

Krog och varv i lågor

Fejans krog totalförstörs i en brand, men bara några dagar senare slår krogen åter upp portarna. M/s Riddarholmen blir bas för krogen resten av sommaren. Ett par dagar senare drabbas även Marinahuset på Dyviks varv i Österåker, bilden, av en stor eldsvåda. Ingen människa skadas i bränderna.

Halvtid för nord-sydliga linjen

Efter att halva sommaren gått ser framtiden ljus ut för den nya linjen, trots den trevande starten. Runt 150 personer åker med den dagligen.

– Ett bra resultat, högre än mina förväntningar, säger skärgårdslandstingsrådet Gustav Hemming (C).

Naturvårdsverket stoppar skarvjakt

Länsstyrelsens beslut om skyddsjakt på skarv vid enskilda fiskevatten upphävs av Naturvårdsverket.

– Det spelar ingen roll vilka argument vi tar fram, de säger nej i alla fall, säger en besviken Henrik C Andersson, länsfiskekonsulent.

Toröföräldrar fixar egen förskola

Trots att det bor ett 20-tal barn på Torö finns ingen förskola på ön till hösten, och processen för att starta upp den tidigare stängda förskolan på nytt verkar ha gått i stå hos kommunen. Så nu bestämmer sig föräldrarna för att själva starta ett föräldrakooperativ som ska öppna våren 2016. Något man hoppas får fler att flytta till ön.

Augusti

Skattereform ska ge nya jobb på sjön

Fler jobb kan vara på väg om regeringen säjer ja till sjöfartsaktörernas förslag om tonnageskatt, den blå skatten. Något som är välkommet då matrosyrket nyligen återfunnits i botten av Arbetsförmedlingens jobbprognos, en effekt av den svenska sjöfartens nedgång. Reformen innebär att storleken på fartygen bestämmer vilken taxa rederiet ska betala i Sverige.

Svärtans nedgång gåta för forskare

Forskare vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, och Stockholms universitet inleder ett projekt för att ta reda på vad som ligger bakom svärtans, ejderns och alfågels drastiska nedgång de senaste åren. Fåglarnas beteendestörningar, att de bland annat uppträder oskyggt, tros ha att göra med deras mycket låga halter av vitamin B1, tiamin.

Landsort kläs i konst

En elefantsnabel blir årets snackis på Öja när den årliga skulpturutställningen breder ut sig på ön. Den har pågått i mer än 20 år och mer än 250 verk har visats. Snabeln i fråga, av granit omlindad med taggtråd, är skapad av öns egen konstnär Ole Drebold.

Olyckan vid Marö utreds på nytt

Åklagaren begär en ny förundersökning kring Maröolyckan som inträffade 2014 då en taxibåt kolliderade med en finlandsbåt. Samtidigt startar rättegången kring olyckan där taxibåtföraren ensam står åtalad. Den nya förundersökningen föranleds av en nyinkommen anmälan som hävdar att Viking Grace körde för fort och bröt mot flera sjörättsregler.

September

Toatrassel för båtfolket

Efter den första säsongen med de nya reglerna för tömning av båttoaletter strömmar klagomålen in till Transportstyrelsen. Tömningsstationerna är för få, ibland trasiga, svåra att hitta eller så finns de inte alls.

Skärgårdens aktörer på Medelhavet

Kustbevakningen, och senare även Sjöräddningssällskapet, skickar enheter och personal för att delta i räddningsarbetet i Medelhavet där 10 000-tals flyktingar riskerar sina liv sedan de flytt sina hemländer.

Waldvik frias

Anders Waldvik, som varit åtalad för vårdslöshet i sjötrafik efter kollisionen mellan sin taxibåt och Viking Grace, frias på alla punkter.

– Skönt att få ett avslut, säger Anders.

Fortsatt riskfyllt med linfärja

En ny rapport om riskerna med en linfärja mellan Vaxholm och Kastellet visar på samma säkerhetsbrister som den förra. Det ändrar inte Vaxholms stads och Färjerederiets planer på att genomföra projektet.

Oktober

Lång väntan på dispens

De fastighetsägare som fått sina strandskyddsärenden överprövade av länsstyrelsen får vänta upp till 1,5 år innan deras sak avgörs.

Samtidigt kräver Alliansen i landstinget att lättnader ska införas i skyddet.

Den sista skärkarlen saknas

Gösta Söderman från Söderöra försvinner på Skrakfjärden en natt. Senare hittas hans båt sönderslagen. Trots att ett intensivt sökande pågår i flera dagar hittas inte Gösta.

Främmande fisk ökar

Allt fler exemplar av svartmunnad smörbult hittas i svenska vatten och nu har den på allvar etablerat sig i Stockholms skärgård. Över 60 exemplar fångas vid ett provfiske utanför Muskö.

Legendariskt varv öppnar igen

Nästa år ska Skalmsunds varv på Yxlan åter ta emot fartyg. Det är första gången på flera decennier.

– Jag ser fram emot att få höra ljud från blästring och stålarbeten, säger varvsägaren Åsa Lennmor.

November

Skola för barnasinnen

Överby förskola på Rindö har ett eget Sinneslabb där barnens fantasi stimuleras. Med färg, ljus och dofter lockas de till att bli mer kreativa.

Nord-sydliga får grönt ljus

Landstinget förlänger försöket med nord-sydlinjen 2016. Då vill Kjell Jansson (M) att linjen ska trafikera andra bryggor än tidigare.

– Nu går den bara till Skärgårdsstiftelsens anläggningar. Det är tråkigt, säger han.

Ingen tar ansvar för vrakskatt

I juni upptäcktes åtta 1600-talsvrak utanför Skeppsholmen i Stockholm. Marinarkeologer vill fortsätta undersökningen men varken länsstyrelsen, Sjöhistoriska, Fastighetsverket eller Stockholms stad vill betala för kalaset.

Uppstickare tar över sjötrafiken

Den stora vinnaren i sjötrafikupphandlingen är det nystartade företaget TRSM group 1. Det ska sköta trafiken i hela mellanskärgården medan Blidösundstrafiken kör i norra och Utö rederi i södra skärgården.

December

Dyrt missa bokning

En extra avgift införs av landstingsägda MediCarrier som tagit över godshanteringen i skärgården från Västberga åkeri. Alla som inte bokar via företagets bokningssystem får betala en extra avgift på 175 kronor.

Ny vd för Waxholmsbolaget

Caroline Ottosson blir ny vd för SL och Waxholmsbolaget.

– Jag ser fram emot att arbeta med ytterligare förbättringar av kollektivtrafiken, säger hon.

Hon tar över Skärgårdsstiftelsen

Anna Waxin, Dalarö, utses till ny vd för Skärgårdsstiftelsen efter Lena Nyberg. Samtidigt lämnar Gustav Hemming (C) som stiftelsens styrelseordförande. Partikamraten Anders Olander tar över.

Dånande protest

Mistlurarna brölar från flera av Waxholmsbolagets fartyg när drygt 300 personer samlas för att demonstrera mot det planerade Nobelcentret på Blasieholmen.

Inlägget Skärgårdens årskrönika 2015 dök först upp på Tidningen Skärgården.

I år kan den tremastade skonaren Vega komma att siktas utanför Dalarö. Planerna är att det unika segelfartyget ska börja användas för internationella dykresor.

En av Sveriges nu kvarvarande, svenskbyggda, tremastskonare kan komma att segla till Dalarö. Fartyget används idag till seglingar utefter kusten och deltar också i seglingstävlingen Tall Ships Race. Nu vill man bredda verksamheten till att erbjuda internationella dykresor i Östersjön med vraken utanför Dalarö som magnet. Ett unikt koncept menar redaren Egil Bergström.

– Det unika är att basen är ett traditionellt skepp som är byggt på samma sätt som de gamla vraken. Man får både upplevelsen av vraken och hur ett seglande skepp fungerar.

För att utöka och förstärka upplevelsen så samarbetar Egil Bergström med Johan Rönnby, professor i marinarkeologi vid Södertörns högskola.

– Det finns ett intresse i omvärlden. Östersjön är unik eftersom vraken finns kvar och inte ätits upp av skeppsmask. Dalarö är bra då vraken inte ligger ute till havs och man är inte lika beroende av vädret.

Ett problem att lösa är var fartyget ska ligga.

– Rent tekniskt har vi inte gått igenom var man kan lägga till på Dalarö, det är lite knepigt eftersom Vega som är 42 m med sitt bogspröt, behöver en 45 m lång kajplats att utgå från. I värsta fall kan man ankra skeppet och gå ut med ribbåt, eller gå in till kaj tillfälligt och ta ombord eller släppa av folk. En annan plats att utgå ifrån är Västervik där finns bra kajplatser, säger Egil Bergström.

Om allt går enligt planerna kan verksamheten starta redan i vår.

Inlägget Unikt segelfartyg utanför Dalarö dök först upp på Tidningen Skärgården.

Problemen med det ökade antalet vildsvin på Dalarö växer. Vildsvinen förstör trädgårdarna och har nu blivit så många att folk är rädda för att gå ut om kvällarna. En uppskattning säger att det finns mellan 800-1 000 grisar i området.

Vildsvinen på Dalarö har blivit allt fler och allt mer närgångna. Det har bland annat Lennart Preutz, boende vid Kolbotten, fått erfara:

– På min tomt har vildsvinen rivit upp 4 000 kvadratmeter av gräsmattan, så här års är de hopplösa. Förra året körde jag på ett vildsvin med gräsklipparen, så närgångna är de. Förr eller senare kommer det att hända en olycka med någon människa, säger han.

Även Marianne Ter-Borch, granne till Lennart, har ständiga besök:

– De har grävt upp hela min gräsmatta på 2 000 kvadratmeter, de gräver kring buskarna och i rabatter. Likadant ser det ut på alla tomter häromkring, allt är uppgrävt och folk sätter upp stegar, presenningar och skottkärror för att skydda sina trädgårdar, berättar hon.

Marianne Ter-Borch har hund, men den har fått vänja sig vid att inte uträtta behoven kvällstid:

– Han vill inte längre gå ut när det är mörkt eftersom vildsvinen står i trädgården. Häromkvällen stod det fyra stycken här redan vid 19-tiden. De brydde sig inte att jag ropade, inte förrän jag hämtade kastrullock och väsnades försvann de. De är överallt, och när de kommer så här nära är det otäckt, säger Marianne Ter-Borch.

Enligt vildsvinsjägaren Lennart Nordlander, Torö, har grisstammen på Dalarö tillåtits växa för stor:

– Det handlar om 800-1 000 grisar, det borde skjutas av så många som möjligt, säger han.

Tomterna ligger alla nära godset Sandemars marker, liksom Haninge kommuns allmänningar. Men enligt Henrik Ingvarsson, viltförvaltare på Sandemar sköts tillräckligt med gris förra året:

– Vi har minskat stammen, förra året sköts cirka 100 vildsvin, 2014 ett toppår, sköts 160 stycken. Vi ser ingen anledning att öka jakttrycket, stammen på vår mark är lämplig. Eftersom vi fortfarande vill ha ett visst jaktutbyte kan vi inte jaga för hårt, det stör annat vilt, säger Henrik Ingvarsson.

Han tycker att de boende ska tackla problemet annorlunda:

– Antalet grisar är inte problemet, utan att de vill komma in i bostadsområdena. Man får jobba aktivt så de inte kommer åt fallfrukt och fågelmat. Kanske gå ihop och stängsla eller ordna metoder för att resterna av fågelmaten fångas upp.

Micke Berggren, viltvårdare i kommunen, håller med:

– Att få bort grisarna från Dalarö går inte, men man kan se till att de inte trivs. Det kan ske med gemensamma insatser, som att ta bort deras föda. Vi har även en del insatser på gång, som att skjuta enstaka grisar i grupper, så de övriga skräms bort, säger han.

Inlägget Oro för växande vildsvinsstam på Dalarö dök först upp på Tidningen Skärgården.

Nystartade nätverket Dalarö för integration är en grupp frivilliga som arbetar ideellt med att få fler nyanlända att komma till Dalarö. Med sitt exempel vill man nu få fler kommuner och regioner med på integrationståget.

Ett 60-tal enskilda personer har engagerat sig i det nya nätverket Dalarö för integration, ett nätverk som arbetar för att hitta boende och arbete på Dalarö till nyanlända.

– När vi har en ökad flyktingtillströmning så kan det inte bara vara de gamla, vanliga miljonprogramsområdena som tar emot dem. Vi måste hitta andra orter som Dalarö, Saltsjöbaden, skärgården och så vidare, säger Carin Flemström, en av initiativtagarna.

Hittills har man anordnat en del aktiviteter för nyanlända som bor på Gålö, samlat in kläder och informerat allmänheten om verksamheten. Nästa steg är bostäder, men frågan är hur enkelt det är att hitta bostäder på en liten ort som Dalarö.

– Det finns 900 fastigheter på Dalarö, väldigt många av dem har ett hus på tomten. Vi tar det etappvis och börjar gärna med tio familjer, utvärderar det och tar tio till. Det är inga jättemängder, men vi tycker att vårt sätt att jobba passar andra kustorter och större öar. Sedan utmanar vi gärna andra orter som Djursholm.

Än så länge har intresset bland ortsborna att hyra ut bostäder inte varit särskilt stort. En Attefallsstuga och ett hus diskuteras just nu för uthyrning.

– Vi vill att kommunen ska hyra dem som socialbostäder, men systemet är inte klart. Det vi kommer att göra för att få in fler förslag på bostäder är att be att få presentation av familjer eller ensamkommande så de inte förblir anonyma.

En rad organisationer och föreningar står bakom nätverket. Södra skärgårdens intresseförening fungerar som juridisk organisation för nätverket. Carin Flemström tror att många är beredda att hjälpa till.

– Säkert finns det folk som är kritiska, men under andra världskriget kom 100 000 människor på 14 dagar till Sverige. På den tiden kunde folk ta emot utan att det var särskilt förberett. De är väl integrerade och vi menar att man kan göra samma sak igen.

Inlägget Dalaröbor öppnar för ökad integration dök först upp på Tidningen Skärgården.

Nobinas förslag om att dra in buss 869 från Dalarö till Gullmarsplan har väckt ilska. 

– En ren skandal, tyckte en deltagare vid ett snabbinkallat möte i tisdags förra veckan.

Bussbolaget Nobina förslag till förändringar i höstens trafik har skapat irritation på Dalarö. Bland annat föreslår Nobina att buss 869 från Dalarö till Gullmarsplan ska dras in och att pendlare istället tar buss 839 till Handen för byte till pendeltåg.

– Det är fördjävligt. Jag åker 869 varje morgon, det är livlinan, säger pendlaren Jesper Molin.

Dalaröborna samlades till ett möte på tisdagskvällen förra veckan för att diskutera förändringarna. Nobinas beräkning att restiden enkel väg skulle öka med fem minuter möttes av skrattsalvor. Många menade istället att det snarare handlade om 30 minuter.

– Fem minuter är extremt optimistiskt räknat in till centralen, men det beror på vart man ska. Det blir allt från en kvart till en halvtimme längre restid och leder till större osäkerhet i och med att man inte litar på pendeltågstrafiken, säger deltagaren Henrik Sjöholm, som organiserat över 600 Dalaröbor i en protestgrupp i sociala medier.

Med buss 869 slipper pendlare gå mellan buss och pendeltåg vid terminalen i Handen. De som senare måste byta till tunnelbana slipper dessutom gå mellan Centralstationen och T-centralen.

– Många vittnar om att alternativet kommer att bli bilen, en del säger att bussen var avgörande för deras beslut att flytta till Dalarö, säger Henrik Sjöholm.

Annica Hjerling (MP), kommunalråd i Haninge med ansvar för hållbarhetsfrågor, var med på mötet.

– Vi ser förslagen som problematiska. Det byggs mycket på Dalarö och vi får ett större befolkningsunderlag. Jag ser det som en stor fara om vi inte kan erbjuda en bra kollektivtrafik och att folk istället tar bilen.

Daniel Mohlin, marknads- och försäljningschef vid Nobina Södertörn, delar inte Dalaröbornas oro.

– Det här är en del av vårt uppdrag att effektivisera trafiken och att inte konkurrera med pendeltåget, säger Daniel Mohlin,

Han menar att de nya bussarna mot Handen kommer att vara tio minuter snabbare än nuvarande buss 839 och att förslaget kommer att göra att fler åker kollektivt.

– Jag har full förståelse för att folk är oroliga. Vi har med i beräkningarna att det bland vissa grupper blir fler som tar bilen, samtidigt är det många som får betydligt större förbättringar och som slutar åka bil.

Haninge kommun ska besvara Nobinas remiss till trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting innan 4 april. Trafikförändringarna uppges träda i kraft i augusti 2016.

Inlägget Ilska kring förslag om indragen buss dök först upp på Tidningen Skärgården.

Landsorts fyr räknas som Sveriges äldsta och stod färdig år 1690. Fyren visas för allmänheten en gång om året under internationella fyrdagen.

– På den plats där Landsorts fyr står idag har det sannolikt stått två ”fyrbåkar”. En byggdes på senhösten 1652 av två köpmän i Stockholm. En fyrbåk är sannolikt ett stort maffigt torn med ljus i. Fyrbåken skulle brinna från första augusti till jul enligt det kungliga brev som drottning Kristina hade utfärdat, berättar Björn Öberg. 

Båken var bara i drift i 2, 3 månader. Köpmännen fick på sig så mycket klagomål att drottning Kristina redan nästföljande år upphävde det kungliga brevet.

– Vad som sedan hände med köpmännens fyrbåk är oklart. Jag känner inte till någon som hittat uppgifter om detta. Man tvistade dock länge om de kostnader som lagts ner exempelvis på fyrbåken och fyrvaktarens bostad.

Den holländske köpmannen Johan van der Hagen fick ett kungligt brev på att bygga ett fyrtorn i sten, men byggde ett torn i trä. Fyrtornet tändes på hösten 1677. Johan van der Hagen dog samma år, men hans hustru Margareta fortsatte att driva fyren fram till 1683.

– Margareta drev fyren med hygglig avkastning. Avgiften för sjöfarten som passerade Landsort togs huvudsakligen upp av Stora sjötullen i Dalarö. Vinddrivna fartyg som sökte nödhamn eller tillfällig hamn för att invänta bättre väder fick också betala en avgift.

1683 upphävde amiralitet det kungliga brev som Johan van der Hagen hade fått.

– Van der Hagens änka fick fyra år på sig att avveckla fyrverksamheten. I september 1686 brann van der Hagens träbåk ner. Då nådeåren inte löpt ut ledde detta till att Margareta gick upp till majestätet och fick ett nytt kungligt brev att driva fyrverksamhet.

1687 lät Margareta påbörja byggandet av dagens fyr som togs i drift 1691. Den avslutades högst upp med ett så kallat kryssvalv. Ovanpå det eldades med kol. Landsorts fyr är den äldsta fyren i landet Andra fyrar har byggts något tidigare i delar som då tillhörde Danmark.

LANDSORT 2008-02-19
Kanon vid Landsorts fyr
Foto: Johan Bjurer / SCANPIX Kod 10431

På 1700-talet försökte staten att köpa in fyren av van der Hagens ättlingar och de som hade förvärvat ättlingars andelar i fyren. Uppköpen lyckades aldrig eftersom man inte kunde komma överens om köpeskillingen och villkoren. Inte förren 1838, lyckades svenska staten förvärva fyren.

– Staten köpte fyren med kringutrustning från något som då kallades för ”fyrintressenterna”. Det var en konstellation, där ägandet var koncentrerat till brukspatron Ulrik Björkman, som ägde ungefär hälften av fyren. Köpet stadfästes i Sotholms härads tingsrätt år 1838 i Västerhaninge tingshus.

I tingsrätten diskuterades fyrens skick. Kryssvalvet var i mycket dåligt skick med kraftig sprickbildning.

– Omgående efter förvärvet skulle kryssvalvet repareras, men det gjordes inte, mig veterligen, annat än ”hjälpligt”.

Först när Nils von Heidenstam, den stora svenska fyringenjören, var färdig med sina gjutjärnsfyrar, började han reparera befintliga fyrar.

– Han högg bort det övre våningsplanet i Landorts fyr och ersatte den borthuggna torndelen med den röda koniska fyrdelen vi ser idag. Gjuthjärnskonan finns där, men i Landsorts fall är det en adapter mellan det van der Hagiska tornet och den Heidenstamska lanterninen. Även spiraltrappan och inredningen är standard.

Fyrpersonalen hade i normala fall 1-3 drängar och sin egen familj som hjälp. Vid vackert och vindstilla väder räckte det med ungefär tre tunnor kol per dygn för att hålla fyrljuset vid liv. Under blåsiga perioder gick det åt betydligt mer, ungefär 10 tunnor eller 1,5 kubikmeter kol per dygn.

– Personalen körde sannolikt kolet i kärror från kolförrådet som låg några hundra meter norr om fyren. Kolet bars in i fyren där man hade ett gångspel och en tunna som man så att säga ”gick upp” kolet till det övre planet. Därefter bars kolet upp till toppen på kryssvalvet. Ett styvt jobb varje dag.

Landsorts fyr har idag en lysvidd på 22,5 nautiska mil med en lanternin 47 meter över havet. År 1938 då Landsort elektrifierades, gjordes detsamma med fyren. Från och med 1 juli 1963 är fyren helt automatiserad. 2012 renoverades fyren och insidans murverk är befriat från putsen som lades på 1870.

– Vid internationella fyrdagarna finns det möjlighet att gå upp i fyren och se den inifrån, säger Björn Öberg.

Svenska staten, genom Sjöfartsverket, äger och förvaltar fyren idag. Marken som fyren står på ägs och förvaltas av Statens Fastighetsverk.

Inlägget Sveriges äldsta fyr dök först upp på Tidningen Skärgården.

KRÖNIKA. Inget äkta geni utan ett stråk av galenskap”, lär Aristoteles ha yttrat för en sisådär 2 500 år sedan. För inte länge sedan så kom en studie från Karolinska som delvis ger honom rätt, det är inte bara en myt. Vetenskapsmän och författare lär vara två utsatta yrken, vilket därmed också avspeglar sig i skärgården, ett vanligt tillhåll för båda kategorierna.

Men att skilja genialitet från ren galenskap kan ibland vara en grannlaga uppgift. Galna idéer kan vara rena katastrofer. Vill man leta efter dylika så har Stockholms skärgård sin beskärda del. Ett exempel från dess allra innersta del, handlar om en jättelik skyskrapa på Blasieholmen, som planerades uppföras på 1920-talet. Den 40 våningar höga kolossen skulle bland annat innehålla biograf, simhall, diverse butiker och bostäder och arbetsplatser för 6 000 personer. Idén till monstret kom från en viss löjtnant Thor Thörnblad. Något torn blev det aldrig, stadsdelsnämnden satte stopp för det hela. I alla fall tillfälligt, för nu tycks galenskapen ha återkommit i form av en gyllene kub.

Men det som först kan uppfattas som tokigt kan i slutändan visa sig vara smått genialist. Ett exempel på projekt av det mer udda slaget i skärgården är Johan Sundman som startade strutsfarm på Möja. En attraktion som visat sig dra nog så mycket turister som saltstänkta klippor.

Ett annat exempel en bit söderut: 2004 satt ett gäng grabbar i Seglarbaren på Utö och spekulerade i om man kan ta sig från Utö till Sandhamn enbart för egen kraft. Det visade sig gå, även om det tog killarna runt ett dygn. Idén blev till en årligt återkommande tävling som växt explosionsartat och nu lockar deltagare jorden runt.  Ett fantastiskt lyft för Utö, sprunget och simmat ur en rätt vansinnig idé.

Det finns många fler exempel. På Dalarö skans ska man kunna dricka vodka och spana efter ubåtar, utanför Djurö kan man inte bara spana, utan testa att åka ubåt.  På Nämdö vill man bygga rodelbana, på Ljusterö finns en. Riktigt udda idéer kan skapa helt unika områden och besöksmål. En del blir succéer andra faller pladask.

En konstutställning i en igloo mitt på Torne älv 1990 blev starten på vad idag är en av Nordeuropas största turistattraktioner: ishotellet i Jukkasjärvi. Det är kallt, det är eländigt, det är i utkanten av världen i… Jukkasjärvi (!) och folk vallfärdar dit för att sova inbäddade i is. Galet och genialiskt på samma gång.

Skärgården behöver lite galenskap. Kreativa människor finns det gott om. Vad man än startar för projekt är det viktiga att det är genuint, att det bygger på verklig passion. Den som försöker bygga en kassako, tror jag snart riskerar att välta.

Inlägget Genialiteten finns i galenskapen dök först upp på Tidningen Skärgården.

Det är två grader i luften och ungefär samma i vattnet när Magnus Östman, maskinchef på Silja line, tar ett kliv ut i luften och faller tre meter innan han försvinner ner under ytan i det iskalla vattnet. 

I maj förra året slog Öckerö maritime center, ÖMC, upp dörrarna i den nya lokalen på Rindö utanför Vaxholm.  På Västkusten har man drivit sjösäkerhetsutbildningar under många år, men först nu tagit steget in i Östersjön. ÖMC är en ideell förening som drivs av ett flertal branschorganisationer och vars syfte är att utbilda yrkesfolk inom fiske och sjöfart i säkerhet till sjöss. När Skärgården kommer på besök pågår en repetitionsutbildning i grundläggande säkerhet, eller basic safety, som den kallas. Sara Ljungberg från Sjöräddningssällskapet går igenom flytvästar och olika överlevnadsdräkter, det ska strax badas.

– Det är roligt att utbilda folk och att vara i vattnet. Jag brukar få den lotten när vi övar på Dalarö, säger Sara Ljungberg och ler.

Alla deltagarna verkar inte dela hennes entusiasm inför en simtur i mars. Snön faller sakta utanför fönstret, det blåser en svag vind och termometern har klättrat till två plusgrader. Utbildningen är dock ett krav för all personal ombord på större färjor och fiskefartyg och snart har man bytt om till överlevnadsdräkt, klättrat upp i övningstornet och kastat sig ut vattnet vid Rindö hamn.

– Det är kallt, men jag har gjort det här flera gånger tidigare. Det är en bra kurs att gå, att man får öva praktiskt, säger Emma Hansson, som är överstyrman på en supplybåt i Norge.

Väl i vattnet får deltagarna öva olika överlevnadstekniker. Genom att kroka i varandras armar och bilda en ring så kan man hålla koll på varandra vid dålig sikt och väder. Det ger även uppsikt åt alla håll och minskar vattencirkulationen, Den som behöver kan klättra in och lägga sig på de övrigas ben och därmed komma upp ur vattnet.

Andra övningar är ”masken”, ett sätt att ta sig fram i vattnet genom att bilda kedjor, deltagarna får också träna på att vända på, och ta sig i, räddningsflottar. De som deltar i övningen kommer från olika rederier med helt skilda bakgrunder.

– Det är jättestor skillnad på deltagarna. Vissa kanske jobbar på en bogserbåt med tre personer ombord, andra är befälhavare på stora kryssningsfartyg, säger Daniel Borg, anläggnings- och kursansvarig.

Förutom Sara Ljungberg så är Robert Lönnroth, safety officer på Silja line, instruktör för övningarna i vatten.

– Det blir en blandning mellan handelsflottan och SSRS. De har olika perspektiv. Robert är bra på evakuering av stora fartyg och Sara på räddning i vatten, det skapar en bra dynamik, säger Daniel Borg.

ÖMC:s etablering på Rindö är ett välkommet inslag för många rederier i området. Nya lagkrav kommer att införas 1 januari 2017 som innebär att all personal måste vara certifierade enligt något som kallas STCW-Manila. Personal som inte gjort repetitionskursen innan dess kommer att behöva gå om grundkurserna, det är därför högt tryck på utbildningarna. 

– Det är många som vill gå kurser nu. Jag vet inte om vi hinner med alla, men man kan misstänka att tidsfristen blir förlängd. Det beror lite på hur många det blir som inte fått möjlighet att gå kurs, säger Daniel Borg.

Rederierna är inte de enda som uppskattar ÖMC, det skapar också arbetstillfällen för andra företag i området.

– Jag har ett jättebra samarbete med ÖMC. Jag har startat upp en bed & breakfast för att erbjuda deltagarna boende, säger Karl Wallin som driver Vaxholms brygghus ett stenkast bort längs kajen.

– Det är kul att vi kunnat anlita lokala entreprenörer. En del ortsbor var skeptiska i början, särskilt över vårt brandfält. Men vi använder till exempel inte brandskum, jag tror de flesta nu bara tycker det är kul att det händer något, säger Daniel Borg.

Att förlägga en säkerhetsutbildning centralt i Stockholms skärgård har visat sig ge vissa oväntade bonusar. Ett kursinslag handlar om att lägga sig bredvid ett större fartyg och simulera att båten hissas ombord. Den övningen kan man enkelt göra genom att finlandsbåtarna passerar precis utanför hamnen.

– Det är bara att kolla klockan när färjorna passerar.  Vi gör övningen utan att de behöver ta någon hänsyn till oss, säger Daniel Borg.

Även personal vid Sjöfartsverkets helikopter i Norrtälje har hört av sig och börjat samöva med ÖMC. 

– Det är väldigt nyttigt att öva med dem om de har möjlighet att komma. Men det ingår inte i kursen som något krav från Transportstyrelsen, utan blir grädde på moset i så fall.

Inlägget Genom is och eld för säkerhets skull dök först upp på Tidningen Skärgården.

Vid midnatt, natten till tisdag, utlöstes strejk i båttrafiken. Avtalsförhandlingarna mellan Sjöbefälsföreningen, SBF, och arbetsgivaren Almega pågick under hela måndagen, men parterna var inte i närheten av att mötas. Hårdast drabbades Blidösundsbolaget.

Förhandlingarna mellan Sjöbefälsföreningen, SBF, och arbetsgivaren Almega pågick under hela måndagen. Medlarna la ett bud som Almega tackade ja till, men sjöbefälen tackade nej. Mats Jäderland, VD för SBF säger:

– Budet mötte inte våra krav på någon punkt. Det var utgångsbudet utan förändringar.

SBF la sen ett motkrav till Almega:

– Nu väntar vi att de lyfter sig från sin bottennivå och närmar sig oss, säger Mats Jäderland.

Men budet imponerade inte på Almega:

– Det finns inte på kartan att vi kan acceptera ett bud på närmare tio procent när alla andra branscher har en kostnadsökning på 2,2 procent kommenterade Almegas förbundsdirektör Stefan Koskinen budet och påpekade att snittlönen bland sjöbefälen är cirka 40 000 kronor, på en arbetstid av i snitt 36 timmar per vecka:

– Det håller inte att komma med krav på närmare tio procent och strandsätta människor i skärgården för att man vill ha väldigt mycket mer än alla andra, fortsätter Koskinen.

Något Mats Jäderland kommenterar:

– Vi har mycket svårt att förstå var Almega får sina siffror. De pratar om kostnadsökningar på 8-10 procent. När vi tittar på deras underlag får vi det till cirka 2 procent. Den enda slutsatsen jag kan dra är att Almega inte kan räkna, säger han.

De låsta positionerna fortsatte varför strejken var oundviklig.

Mats Jäderland från SBF har gått med på ett par dispenser från strejken, dels för vissa turer hos Styrsöbolaget och dels vissa turer, som skolbåtarna, hos hårdast drabbade Blidösundsbolaget.

– Det har aldrig varit vårt mål att skapa konflikt och oreda, det ska inte slå mot tredje man, säger han. 

Strejken berör runt 10 procent av SBF:s cirka 300 medlemmar och de drabbade sträckorna är Stavsnäs-Sandhamn, Stavsnäs-Nämdö, Årsta-Utö och Stavsnäs-Styrsvik.

Åtminstone fram tills torsdag, på fredag sätter vårtidtabellen in, liksom ett nytt avtal för Blidösundsbolagets del, vilket medför än större trafikpåverkan, såvida strejken ännu pågår.

Hos Blidösundsbolaget är samliga befäl uttagna i strejken. De fartyg som låg stilla i tisdags var Riddarfjärden, Solöga, Vindöga och ett av rederiets sightseeingfartyg i Stockholm. Dessutom påverkades rustning och förberedelser inför vår och sommar. Rederiets VD Göran Ahlqvist är inte imponerad:

– Det är en märklig avtalsrörelse. Fabriksarbetare och butiksbiträden har fått 2 procent och våra sjöbefäl strejkar med krav på mot 10 procent, säger han.  

För skärgårdsborna var strejken åtminstone under tisdagen inte så kännbar:

– Nej, de allra flesta båtarna går som vanligt, så den verkar inte ha ställt till med så mycket problem ännu så länge i alla fall, konstaterade Möjabon Ulf Westerberg, ordförande i Siko, Skärgårdens intresseföreningars kontaktorganisation som när vi talas vid precis tagit emot både passagerare och gods vid bryggan i Möjaström.

Strejkfakta: 

De fartyg och rederier som omfattas av strejken är:

Djurgårdsfärjorna (samtliga fartyg), Skärgårdsrederiet Sweden (samtliga fartyg), Blidösundsbolaget (samtliga fartyg), Strömma turism och sjöfart (samtliga fartyg), Tema shipping i Vaxholm (samtliga fartyg), Tema Skärgården (samtliga fartyg), TRSM group 1 (samtliga fartyg), Utö rederi (samtliga fartyg med undantag för vissa turnummer).

De linjer som påverkas om det blir strejk är:

• Tabell 16 Stavsnäs-Runmarö-Sandhamn-Harö (turerna 1601, 1611, 1604 och 1612 ställs in).
• Tabell 17 Stavsnäs-Nämdö (alla turer ställs in).
• Tabell 19 Dalarö-Ornö utsida (alla turer ställs in förutom Ramsös turer).
• Tabell 21 Årsta –Utö (alla turer ställs in, förutom 2103, 2109, 2102 och 2106).
• Tabell 23 Stavsnäs-Styrsvik (Fartygen Vindöga och Solöga går inte, övriga turer kör som vanligt.
• Tabell 28X Furusund-Högmarsö-Hemmarö (Vissa turer ställs in).

Dessa linjer påverkas inte av strejk:

• Tabellerna 1-14
• Tabell 20 (Dalarö-Ornö västra sidan)
• Tabell 22 Nynäshamn-Nåttarö-Ålö
• Tabell 25 Furusund-Högmarsö-Hemmarö
• Tabell 29 Nynäshamn-Ankarudden-Landsort
• Tabell 30 Simpnäs-Arholma
• Tabell 31 Räfsnäs-Tjockö-Lidö-Fejan

Inlägget Strejk i sjötrafiken dök först upp på Tidningen Skärgården.

Muskö Hästsportförening är namnet på den klubb som nyligen fick klartecken från Svenska ridsportförbundet att sätta sina första stadgar. Målet för klubben är Arbottna Horse Show som planeras hållas för första gången i sommar.

Det har gått mer än 15 år sedan det senast fanns en ridsportförening på Muskö, men nu är det åter dags. För ett par veckor sedan godkände Svenska Ridsportförbundet en ansökan från Muskö Hästsportförening att ingå i förbundet.

– Jättekul, nu kommer vi att försöka sammanföra alla hästintresserade på öarna, säger nyblivne ordföranden Beatrice Gustafsson.

Hon nämner både Muskö, Yxlö, Utö och Dalarö som möjligt upptagningsområde för att få nya medlemmar.

– De närmaste ridklubbarna för oss ligger annars på fastlandet, men nu får vi en egen klubb, säger Beatrice Gustafsson.

För ett år sedan gick ett par eldsjälar, Nick Mooney och Ola Lindegren, ut med nyheten att det åter skulle hållas en stor fälttävlan på ön. Senast det begav sig var åren 1998-1999, då med Arbottna Rid- och kulturförening som värd.

Men att väcka liv i en bedagad terränghinderbana görs inte i en handvändning, något eldsjälarna fick erfara. Planerna på att hålla hästtävlingarna redan i somras gick i stöpet.

Men med den nya föreningen och en nytillträdd styrelse har arrangemanget kommit en bra bit på väg. Det stora målet för föreningen är Arbottna Horse Show som ska sammanföra de flesta intresseområdena inom ridsporten. Planen är att tävlingar ska hållas under tre dagar inom fälttävlan, amerikansk reining och shettisgallopp, liksom uppvisningar med islandshästar och barrel race. Hela baletten kommer att omgärdas av Muskö Festival and Country Fair, som bland annat bjuder på agility, kaninhoppning, barnens zoo, marknad för lokala odlare och uppfödare. Förhoppningen är att Arbottna horse show ska bli årligt återkommande.  

– Vi hoppas även kunna arrangera andra tävlingar inom hopp och dressyr, liksom clinics och träningstillfällen.

Tävlingen Arbottna horse show kommer att förläggas på Drömgårdens mark. Men något ridhus kommer inte att byggas på området.

– Nej, det finns redan ett ridhus på ön, vid Muskö havsbad, det är primärt där vi rider nu. Vi kommer däremot att anlägga en uteridbana, säger Beatrice Gustafsson.

Inlägget Klartecken för ny Musköförening dök först upp på Tidningen Skärgården.

Förhandlingarna mellan Almega och Sjöbefälsföreningen, SBF, strandade återigen under måndagen. Samtidigt utökades strejken till att även omfatta Strömmas underleverantörer. Situationen börjar nu bli kännbar för skärgårdsborna.

Strejken i sjötrafiken har pågått sedan den 12 april och ännu syns ingen ljusning. Förhandlingar pågick till sent i söndags kväll, liksom under måndagen.

– Det verkar bli en riktig följetong. Positionerna är så låsta att medlarna har gett upp, säger SBF:s vd Mats Jäderland.

I tisdags trädde varslet i kraft om att även omfatta Strömmas sju underleverantörer, samtliga fartyg under Strömmaflagg är därmed uttagna i strejk.

För att komma till en lösning uppger SBF att man har släppt kravet på ett branschavtal och är beredda att behålla de tre avtal som finns i dag, förutsatt att de innehåller tarifflöner. Men Almega säger nej.

– Vi har lämnat branschavtalet, det är en för svår fråga att komma överens om under pågående konflikt, säger Mats Jäderland.

Önskan om att förena Strömmavtalet, Waxholmsavtalet och Styrsöavtalet fanns hos båda parter redan i vintras. Att de tre avtalen nu fortsätter innebär att befälhavare som i dag har det högsta avtalet, Waxholmsavtalet, fortsätter med det. Däremot missar nästa ”generation” befälhavare det. Därför vill SBF att Waxholmsavtalet blir kvar som centralt avtal, tillsammans med övriga två. Waxholmsavtalet var centralt fram till förra måndagen, genom att Stockholms sjötrafik lämnade Almega efter att befälhavare gick över till TRSM i enlighet med den nya avtalsperioden i sjötrafiken.

För kravet på tarifflöner finns enligt SBF ett 100-procentigt stöd hos medlemmarna.

–  Att ha kvar individuella löner innebär ett lönedumpning genom att ingångslönen blir kvar på 2014 års nivå, säger Mats Jäderland som säger så här på frågan hur länge till strejken kan pågå: 

– Länge, för våra medlemmars skull. De flesta verkar ha förståelse, även om skärgårdsborna sitter i en prekär situation. De drabbas av strejken, men förstår att de som jobbar på båtarna vill ha sjysta villkor.

I ett öppet brev från befälhavarna till drabbade resenärer beklagar man situationen och förklarar strejken med bland annat: ”I och med den senaste upphandlingen har många av oss bytt arbetsgivare då vår tidigare arbetsgivare förlorade upphandlingen. Nu hävdar man från arbetsgivarhåll att vårt nuvarande löneavtal inte finns längre, och hänvisar till ett annat avtal som innebär sämre villkor och 2 000 kronor mindre per månad i lön. Det kan vi inte acceptera”.

På många håll i skärgården börjar nu strejken bli kännbar. Något som bland andra Stavsnäs båttaxi vittnar om:

– Vi har väldigt mycket att göra. Men folk verkar hitta lösningar, man åker gemensamt, går ihop om taxibåtar och de som har flexibla arbeten utnyttjar det. Det går men det är mycket pusslande, säger Thomas Pettersson på rederiet.

En höggravid kvinna på Sandhamn som Skärgården har talat med har fått boka om ett planerat besök hos barnmorskan flera gånger, och från Möjaföretagare hörs oro för att restaurangerna ska stå tomma under den stora resehelgen Valborg:

– Det är väldigt dåligt rent ekonomiskt, säger företagaren.

Fakta drabbade fartyg och turer (källa Waxholmsbolaget):

Påverkad trafik under strejken uppdaterad, 2016-04-26 07:49:00 .

Många avgångar i Waxholmsbolagets trafik är inställda tills vidare på grund av strejk i sjötrafiken. Waxholmsbolaget är inte part i konflikten och kan inte påverka förhandlingarna. Trafikförvaltningen har tagit beslut om att de ordinarie turer som körs under strejken inte kommer att förstärkas. Detta för att inte påverka strejken. Det innebär att inga extra fartyg kommer att sättas in för att få med alla resenärer, om det ordinarie fartyget på de turer som körs under strejken blir fullsatt.


Tabell 1 Stockholm-Vaxholm-Stockholm
Från 18 april: Alla turer är inställda utom turerna 1323, 1326, 452, 951, 462, 1171 och 1172, dvs de turer som i tidtabellen trafikeras med fartyget Södertörn körs.

Tabell 2 Stockholm-Höganäs Vaxholm
Från 18 april: Alla turer är inställda utom 1323, 951, 955, 452, 462, 1171, 1172/4, 873, dvs de turer som i tidtabellen trafikeras med fartygen Södertörn och Solöga går

Tabell 3 Vaxholm-Skogsö-Norra Lagnö
Från 18 april: Alla turer är inställda

Tabell 4 Vaxholm-Ramsö-Rindö-Ramsöberg
Från 18 april: Alla turer inställda utom turnummer 443, 441, 447, 445, 451, 459 med Södertörn från Vaxholm, 465, 448, 444, 446,452,457,458, 460 till Vaxholm med Södertörn, 462 och 468, dvs de turer som i tidtabellen trafikeras av fartygen Södertörn, Solöga och Nämdöfjärd körs

Tabell 5 Vaxholm-Skarpöborg-Vikingsborg
Från 18 april: Alla turer är inställda utom turnummer 1323, 951,1326 med Södertörn till Vaxholm, 452, 853 med Södertörn till Vaxholm, 1172/4 och 873, dvs de turer som i tidtabellen trafikeras av fartyget Södertörn körs

Tabell 7 Stockholm-Vaxholm-Lindalssund-Lillsved
Från 18 april: Alla turer inställda utom turnummer 1171 och 1172/4, dvs de turer som i tidtabellen trafikeras av fartyget Södertörn körs

Tabell 8 Stockholm-Vaxholm-Saxaröarna-Grundvik
Från 18 april: Alla turer är inställda utom turnummer 801 från Vaxholm och till Vaxholm, 803 från Vaxholm och till Vaxholm och 955, dvs de turer som i tidtabellen trafikeras av fartygen Solöga och Nämdöfjärd körs

Tabell 9 Stockholm-Vaxholm-Lervik-Fåglarö-Väsbystrand
Från 18 april: Alla turer är inställda utom turnummer 801 från Vaxholm och till Vaxholm, 803 från Vaxholm och till Vaxholm, 951, 955, 873, 853 med Södertörn till Vaxholm, dvs de turer som i tidtabellen trafikeras av fartygen Södertörn, Solöga och Nämdöfjärd körs

Tabell 11 Stockholm-Vaxholm-Grinda-Boda (Gällnö-Sollenkroka)
Från 18 april: Alla turer är inställda utom turnummer 1321 från Lillsved med Swea Sandö, 1221, 1323, 1171, 1326, 1172/4, 3401, 1401, 3403 3405, 3421, 1421, 3423, 3425, 1171, 3471, 3402, 3404, 3406, 3408, 3422, 3424, 3426, dvs de turer som i tidtabellen trafikeras av fartygen Södertörn, Swea Sandö och Taxibåt körs. För information om de fristående Cinderellabåtarna hänvisas till www.cinderellabatarna.com

Tabell 12 Stockholm-Vaxholm-Edö-/Åsätra/-Finnhamn-Husarö
Från 18 april: Alla turer är inställda utom turerna 3601, 3603, 3605, 3607, 3609, 1203 från Lillsved med Swea Sandö, 3621, 3623, 3625, 3627, 3629, 1221 från Lillsved med Swea Sandö, 3651, 3655, 3671, 3675, 3602, 3604, 3606, 3608, 3612, 3610, 3622, 3624, 3626, 1226 till Södra Grinda med Swea Sandö, 3628, 3630, 3652, 3654, 3674, 3672, 3676, dvs de turer som i tidtabellen trafikeras av fartygen Holly, Swea Sandö och Taxibåt körs

Tabell 13 Stockholm Vaxholm-Boda-Svartsö-S Ingmarsö-Husarö
Från 18 april: Alla turer är inställda utom turnummer 3401, 3403, 3405, 3421, 3423, 3425, 1323, 3471, 3402, 3404, 3406, 3408, 3422, 3424, 3426, 1326 till Vaxholm med Södertörn, dvs de turer som i tidtabellen trafikeras av fartygen Södertörn och Swea Sandö körs. För information om de fristående Cinderellabåtarna hänvisas till www.cinderellabatarna.com

Tabell 14 Stockholm-Vaxholm-Sollenkroka-Möja
Från 18 april: Alla turer är inställda utom turnummer 1401, 1405, 1409, 1421,1402, 1406, 1410, 1414,1422, 1426 och 1428, dvs de turer som i tidtabellen trafikeras av fartyget Taxibåt körs. För information om de fristående Cinderellabåtarna hänvisas till www.cinderellabatarna.com

Tabell 15 Stockholm-Vaxholm-Sandhamn-Harö
Från 18 april: För information om de fristående Cinderellabåtarna hänvisas till www.cinderellabatarna.com

Tabell 16 Stavsnäs-Runmarö-Sandhamn-Harö
Från 18 april: Alla turer är inställda utom turnummer 1609,1627,1602, 1612,1622 och 1627, dvs de turer som i tidtabellen trafikeras av fartygen Tess och Madam körs

Tabell 17 Stavsnäs-Nämdö
Från 18 april: Alla turer är inställda utom turnummer 1703, 1707, 1701, 1706, 1721, 1725, 1774, 1775, 1702, 1708 och 1724, dvs de turer som i tidtabellen trafikeras av fartygen Taxibåt och Madam körs

Tabell 18 Stockholm-Saltsjöbaden-Tyresö-Dalarö
Från 18 april: Alla turer är inställda utom turnummer 1724, 1721 och 1775, dvs de turer som i tidtabellen trafikeras av fartyget Madam körs

Tabell 19 Dalarö-Ornö (östra sidan)
Från 18:e april: Alla turer är inställda utom turnummer 1978, dvs den tur som i tidtabellen trafikeras av Långvik körs

Tabell 20 Dalarö-Ornö (västra sidan)
Från 18:e april: Alla turer körs utom turerna 1903, 2007, 2029, 2051, 2055, 1971, 2012, 2008, 1904, 2026, 1922, 2052 och 2056, dvs de turer som i tidtabellen trafikeras av Waxholm II och Saxaren är inställda

Tabell 21 Årsta-Utö
Från 15 april: Samtliga turer är inställda förutom turnummer, 2102, 2103, 2104, 2105, 2110, 2111, 2122, 2123, 2128, 2131, 2152, 2153, 2164 och 2165.

Tabell 22 Nynäshamn-Nåttarö-Ålö
Från 15 april: Alla turer är inställda

Tabell 23 Stavsnäs-Styrsvik
Från 18:e april: Alla turer är inställda utom turerna 2321 måndag till torsdag, 2323, 1721, 2325, 9025 måndag till torsdag, 2329, 1709 måndag till onsdag, 1627, 2331, 1725, 2333, 1609, 2335, 2319, 1775, 2302 måndag till torsdag, 2304 måndag till torsdag, 2306, 2326, 1602, 2328, 2310, 2330, 1627, 2332, 1612 och 1774, dvs de turer som i tidtabellen trafikeras av fartygen Tess och Madam körs. För information om de fristående Cinderellabåtarna hänvisas till www.cinderellabatarna.com

Tabell 24 Stockholm-Vaxholm-Blidösundet
Från 15 april: Alla turer inställda

Tabell 25 Furusund-Högmarsö-Hemmarö
Från 15:e april: Alla turer körs

Tabell 26 Stockholm-Vaxholm-Norrsund-Rödlöga
Från 15 april: Alla turer inställda

Tabell 27 Stockholm-Norrsund-Arholma
Från 15 april: Alla turer inställda

Tabell 28 Furusund-Gräskö-Söderöra-Rödlöga/Bromskär
Från 26:e april: Alla turer Viggens turer är inställda

Tabell 29 Nynäshamn-Ankarudden-Landsort
Alla turer körs

Tabell 30 Simpnäs -Arholma
Alla turer körs

Tabell 31 Räfsnäs-Tjockö-Lidö-Fejan
Alla turer körs

Övrig SLL sjötrafik

Godstidtabellerna i skärgården
Färjorna Olliver, Lote och Renskär kör, övriga turer är inställda.

Linje 80 Sjövägen
Alla turer körs

Linje 81 Ropsten-Tranholmen-Lidingö-Storholmen
Alla turer körs

Tabell 82 Djurgårdsfärjan
Trafiken inställd från 12:e april

Linje 85 Riddarfjärdslinjen
Trafiken inställd från 12:e april 

Inlägget Utökad strejk efter strandade förhandlingar dök först upp på Tidningen Skärgården.

Bussbolaget Nobinas förslag på förändrade trafiklinjer på Södertörn har inte fallit i god jord. Motståndet mot planerna har varit massivt, men Nobina står fast vid sitt förslag.

Protesterna mot Nobinas förslag på förändringar av busstrafiken på Södertörn har varit massiva bland drabbade ortsbor. Bland annat föreslås att direktbuss 869 från Dalarö till Gullmarsplan tas bort, istället ska passagerare åka via Handen. Nobina står fast vid sitt förslag som man menar ökar både effektiviteten och antal passagerare.

– Det här är en del av vårt uppdrag att effektivisera trafiken, har Daniel Mohlin, marknads- och försäljningschef på Nobina, tidigare sagt till Skärgården.

För resenärer som tar direktbussarna till Stockholm innebär förändringarna ett extra byte samt att Centralstationen eller Farsta blir avstigningspunkt istället för Gullmarsplan. Många pendlare upplever inte att förändringarna gör resan effektivare. Även politiker i berörda kommuner har varit kritiska, bland annat har en enig kommunstyrelse i Haninge begärt att Nobina ska dra tillbaka förslaget, som man anser är bristande.

I tisdags förra veckan informerades politikerna i landstingets trafiknämnd om Nobinas planerade förändringar. Trafikförvaltningen ska nu avgöra om förslaget ligger i linje med det uppdrag som man fått. Talla Alkurid (S), landstingsråd i opposition i trafiknämnden, anser att frågan bör avgöras på politisk nivå.

– Det här är del av ett incitamentsavtal där operatörerna kan dra om busslinjerna och där trafiknämnden inte fattar beslut. Vi har försökt påtala för Moderaterna i nämnden att se över avtalen. Att se till att principerna om att parallellgående bussar inte ska drabbas, även gäller incitamentsavtal. Vi har inte fått något gehör, säger Talla Alkurdi.

Kristoffer Tamsons (M), trafiklandstingsråd, är förvånad över Socialdemokraternas utspel.

– Socialdemokraterna har inte lyft på luren för att prata med mig, de har inte heller lagt några förslag på beslut. Det måste finnas någon måtta på hur man agerar. Förvaltningen fattar beslut efter politikernas riktlinjer, det är en ordning som funnits under lång tid. Jag utgår ifrån att förvaltningen går till botten med förslaget och är övertygad om att de lyssnar på alla synpunkter annars får vi ta en diskussion om det.

En av de som engagerat sig i frågan är Henrik Sjöholm på Dalarö. Han menar att förslaget mer handlar om att Nobina ska spara pengar, än om effektiviseringar.

– Intentionen att man ska uppfylla grundtrafiken är fullständigt solklar. Man har lagt ett skambud och det är uppenbart att Nobina hela tiden siktat på att ta bort de kostsamma turerna och det är ingen hemlighet att det är direktbussarna, säger Henrik Sjöholm.

Inlägget Politisk strid kring indragna bussar dök först upp på Tidningen Skärgården.

En avliden person hittades under Valborgsmässoaftonen i Dalarö kanal. En förundersökning om mord har inletts och en person är anhållen misstänkt för mordet.

Larmet om den döde personen kom in vid 13-tiden på Valborgsmässoafton och tillsammans med ytterligare uppgifter som kom in till ledningscentralen inleddes en förundersökning om mord. En halvtimme senare, vid 13.30-tiden, greps en 53-årig man i närområdet misstänkt för mordet. Platsen hade då spärrats av och tekniker samt utredningspersonal larmats till platsen.

Senare under dagen hämtades ytterligare en person, en kvinna, in till förhör och greps senare misstänkt för delaktighet i mordet då hon hade befunnit sig vid brottsplatsen. Efter att polisen hade rett ut hennes roll i händelsen släpptes hon dock.

Polisen är väldigt förtegen om händelsen och vill inte lämna någon information om vilken brottsplatsen är med hänvisningen till pågående utredning.

– Vi kan bara säga Dalarö, säger polisens presstalesperson Carina Skagerlind.

Ännu under söndagskvällen hade den avlidna personen inte kunnat identifieras, men under måndagen kom besked om att identifieringen var klar. Däremot gick polisen under måndagen inte ut med information vare sig om ålder eller hemort för den avlidne mannen. Enligt vad polisen uppgav under måndagen var en häktning av den anhållne 53-åringen inte långt borta:

– Det är väldigt goda förutsättningar för att vi har rätt person, tack vare den 53-årige mannen. Men hur händelsen har gått till och när det skedde ingår i förundersökningen varför vi inte kan säga mer i dagsläget, säger Carina Skagerlind.

Inlägget Man anhållen efter misstänkt mord på Dalarö dök först upp på Tidningen Skärgården.

Förra veckan kom vi ut med ett nyhetsspäckat nummer men veckan som gått har om möjligt varit än mer händelserik. Strejken är dock över och båtarna går igen. Hurra! Parterna Sveriges Fartygsbefälsförening och arbetsgivarna Almega godtog på lördagen medlarnas bud och från och med den här veckan går all trafik som den ska igen.

Men i samma vecka som strejken var över och skärgården skulle återta sin normala vårskepnad med tilltagande turister och öppningar av restauranger händer det som inte får hända. Waxholms hotell börjar brinna. Det var i tisdagskväll, förra veckan, som branden bröt ut. Jag befann mig i staden när det hände och sprang ner till kajen och mycket riktigt bolmade mörka olycksbådande rökmoln ut från hotellet. En stor räddningsstyrka lyckades släcka branden  men delar av hotellet hann förstöras, just som säsongen skulle dra igång på allvar. Som tur var skadades ingen människa.

Vi håller oss kvar i Vaxholmsområdet som inte har fått en lugn stund de senaste dagarna. För när den nya linfärjan hade premiär på fredagen, bara några dagar efter branden på hotellet, höll det på att gå helt åt pipan igen. En fritidsbåt missade varningsbojarna, som visar att vajrarna är spända. Den körde rakt mot stållinorna innan Kustbevakningen precis hann sätta stopp för den stundande olyckan genom att signalera åt båten. Tidningen Skärgården var på plats. Många med oss höll andan en stund innan nästa incident inträffade med linfärjan. Läs mer om det på sidorna 8 och 9.

Nästa dag, i lördags, var det dags för än mer dramatik. Medan jag sitter på Ostmakeriet på Rindös uteservering och äter vårens första glass plingar det till i telefonen. Ett misstänkt mord har begåtts på Dalarö. En kropp är hittad i vattnet. Stockholms skärgård har fullkomligt hamnat i nyheternas centrum de senaste veckorna hinner jag tänka en kort sekund innan Sjöfartsverkets helikopter kommer hovrandes, bara några meter, ovanför mitt huvud. Allt vi har på bordet slängs omkull av kraften från helikoptern och det allra värsta händer. En barnvagn med en sovande 1,5-åring i, välter baklänges i marken av turbulensen som helikoptern orsakar. Men till allas lycka och lättnad klarade sig barnet oskatt.

Det är aldrig roligt att rapportera om hemskheter men så otroligt skönt när man, i de flesta av fallen, kan berätta att alla inblandade personer har klarat sig oskadda. Jag håller tummarna för färre olyckor nästa vecka och mer roliga nyheter!

Inlägget En dramatisk Valborg dök först upp på Tidningen Skärgården.

I stora delar av Stockholms skärgård är det mer än 100 år sedan djupen mättes senast. Därför är det på tiden att man nu kartlägger bottnarna med modern teknik, för sjöfarares säkerhet men också för att veta vad som finns under ytan. Spänningen stiger ombord när oidentifierade vrakdelar dyker upp på skärmarna…

Den större delen av besättningen har spenderat natten ombord på Sjöfartverkets fartyg Anders Bure. Hon ligger i hamn på Dalarö när tidningen gör ett besök. Alla verkar ha fått sig en god natts sömn och en ny dag full av spännande fynd ska just ta vid.

– Man sover gott ombord, säger marinbiologen Maria Sandberg som brer en macka till innan den tidiga frukosten ombord får anses avslutad.

Det är lika bra med extra energi då besättningen jobbar elvatimmarsdagar.

Sjöfartsverket har precis inlett uppdraget att sjömäta Stockholms skärgård. Även en person från marinen deltar i uppdraget. När tidningen hälsar på har besättningen mätt klart vid Landsort, förflyttat sig norrut och kommit till Dalarö. Men det är långt kvar tills uppdraget är klart uppe vid Arholma. Enligt planerna kommer mätningen att ta 1,5 år.

– Det är mycket yta att mäta när vi kommer in i mellanskärgården vid Svartsö och Ingmarsö. Vi mäter fram till i december och sedan kanske det blir ett par månaders uppehåll innan vi startar igen, säger Mårten Hörlin, befälhavare på Anders Bure.

Sjömätning betyder, precis som det låter, att man mäter djupen i haven. Sjöfartsverket ska nu mäta de områden i skärgården där passagerartrafiken går. Och det är på tiden att uppdraget nu utförs. Större delar av de trafikerade vattnen utanför de stora farlederna i Stockholms skärgård, är inte mätta sedan 1800-talet. Då mätte man i fot och famnar med handlod. Det är med hjälp av EU-medel som man nu kan genomföra uppdraget. EU bidrar med 1,6 miljoner euro som fördelas mellan uppdraget i Stockholms skärgård och ett likande i Ålands skärgård. Stockholms läns landsting och Åland landskapsstyrelse bidrar tillsammans med 2,2 miljoner euro.

Efter en säkerhetsgenomgång kastar besättningen loss och hissar signalerna och vi ger oss ut på upptäcktsfärd.

– Vi har hittat säkert sju eller åtta sådana här felaktigheter som kan resultera i en UFS varning bara i de områden vi har sjömätt hittills, säger Maria Sandberg och pekar på skärmen med vita runda ringar, och fortsätter:

– Det är ett gäng stenar här som ligger utanför 0-3 meters gränsen i sjökortet, men som ligger grundare än tre meter i verkligheten. Vi jämför med båtarnas och fartygens AIS och ser att de har gått farligt nära områdena som de trott varit säkra.

I de här lägena rapporterar besättningen samma dag in fynden till kontoret i Norrköping som då skickar ut en varning till sjöfarten, en UFS, underrättelse för sjöfarare.

Den moderna ekolodstekniken, så kallad Multibeamekolod, kan hantera upp till 500 lodstrålar samtidigt. Ett vanligt ekolod hanterar en stråle åt gången. Lodstrålarna sprids från ekolodet som en solfjäder tvärskepps fartyget. När fartyget sakta förflyttas framåt skannas botten under en kurs. Därefter vänder fartyget 180 grader och kör tillbaka parallellt med föregående kurs med ett tiotal meters förflyttning i sida. Detta för att hela botten skall träffas av lodstrålar.

Vi närmar oss en brant kant där besättningen fick dålig täckning dagen innan och området måste därför mätas en gång till. Bräder som ligger huller om buller dyker upp på bilden. Ett vrak ligger snett under oss bara några meter från ytan.

– Vi hittar ett vrak om dagen ungefär, både okända och kända. Det här är känt men oidentifierat säger Mårten Hörlin som kollar upp vraket i riksantikvarieämbetets register.

Marinen deltar i projektet för att öka samarbetet mellan myndigheterna och för att samla in värdefull information via deras sightscanner.

– Vi har personalbyte på tisdagar och då tar jag med mig informationen. Det är för osäkert att skicka över internet, säger Björn Fransson från Försvarsmakten.

Sightscannern hissas ned i aktern på fartyget och skickar ut sina lodstrålar horisontellt för att skapa en bild av botten.

– Vi kollar underlaget och  kan få värdefull information om spår från en ubåt eller annat. Mest är det spår från ankare, säger Björn Fransson.

Allt möjligt dyker upp på skärmarna när besättningen kartlägger bottnarna. Kanoter, bilar och kylskåp är några av fynden. Men viktigast är såklart djupdatan. När projektet är färdigt kommer sjökorten att uppdateras med de moderna mätningarna. Men låt dig inte förblindas av uppdaterad modern teknik. Det är fortfarande livsviktigt att se upp från plottrarna och sjökorten och ner i sjön för att kolla botten med dina egna scannande ögon.

Fakta/Sjömätning i Stockholm skärgård

• Periodvis kommer två av Sjöfartsverkets totalt fem fartyg delta i uppdraget, Anders Bure och Petter Gedda.
• Uppdraget beräknas ta 1,5 år.
• Uppdraget går ut på att mäta områden där passagerartrafik går.
• 75 procent av områdena mättes senast på 1800-talet.

Inlägget På upptäcktsfärd under ytan dök först upp på Tidningen Skärgården.