Det som började med en tuff barndom har slutat i ett livslångt projekt som syftar till att upplysa människor om barns rättigheter. Jonas Paulman är grundaren bakom den ideella föreningen Barnens Träd. Han cyklar runt i Sverige varje år och planterar träd – en symbol för FN:s Barnkonvention.

Jonas Paulman växte upp under tuffa förhållanden, där båda föräldrarna drack. Det enda som gav honom lugn och närhet var skogen.

– Träden stod alltid kvar när de vuxna inte gjorde det, säger Jonas Paulman.

Träden är inget som lämnat hans liv – snarare tvärtom. Efter att ha jobbat med ideellt arbete för bland annat SOS Barnbyar och Cancerfonden, bestämde han sig för att följa sitt hjärta. Pojken inom honom ville bli hörd; den pojke som en gång i tiden stått och funnit tröst i trädens kramar. 2010 startade han sin ideella förening Barnens träd, där han åker land och rike runt på cykel för att uppmärksamma barns rättigheter och lika värde, enlig FN:s barnkonvention. I samband med detta planterar han ett träd i varje kommun han besöker. På trädet finns en metallplatta med ingraverad text som upplyser om barns rättigheter.

– Hittills har jag planterat 298 träd. Mitt första mål var att plantera hundra. Nu siktar jag mot tusen istället.

2019 är det nionde året på Jonas Paulmans årliga turné. I snitt planterar han 40 träd per år. För att få plantera ett träd samarbetar han med kommunen där trädet ska bli planterat. Mottagaren av trädet står för skötseln av det. Men det är inte alltid som ett träd behöver planteras för att få Jonas budskap spridet – trädet är mer av en symbol.

– Fritidsgården i Jakobsberg har till exempel målat ett träd på fasaden och på det har vi satt upp en skylt, säger Jonas Paulman.

Den 6 juni i år invigdes Barnens Träd vid Tullhuset på Dalarö i samarbete med Dalarö kultur och föreningscentrum. I helgen återbesökte han platsen för att ha en föreläsning och utställning om sitt arbete. En av Tullhusets lokaler var prydd av hundratals tidningsurklipp från hans liv. Främst speglar arkivet hans arbete med Barnens Träd. På utställningen finns också ett antal tidningsurklipp som ger en hint om vem Jonas Paulman är. Bland annat var han med i Guiness Rekordbok 1984 för att han slagit rekordet i flest antal officiella handskakningar. På 14 timmar skakade han hand med 14 802 personer vid Stockholms central. Dessutom tillverkade han 1995 världens längsta grillspett – hela 26 meter långt.

– Den här rubriken speglar mig rätt bra tycker jag, säger Jonas Paulman och pekar mot orden ”Världen behöver dårar som du, Jonas!”

Det är svårt att inte bli imponerad av Jonas Paulmans bedrifter. Om man lägger ihop alla mil han cyklat, blir det minst ett varv runt jorden. En gång paddlade han från Köpenhamn till Malmö på fem och en halv timme. Dessutom har han två planterade träd utomlands; ett i Kenya som planterades på barnkonventionens 25-årsdag och ett på ett barnhem i Rumänien.

– Jag kommer att fortsätta tills jag blir 100 år. Jag har en tuff bakgrund, men jag var tvungen att vända från den för livet är så kort.

Jonas Paulman var en av de personer som fick en offentlig ursäkt i Stadshuset av staten 2011. Orsaken var den vanvård som Jonas och andra barn behövt leva i. På plats var bland annat drottning Silvia och högt uppsatta politiker.

– Det kändes bra att få den ursäkten. Statens utredning blev klar och då kunde jag lämna den biten bakom mig. Men i rummet på Stadshuset omgavs jag av så många trasiga själar. Det är tack vare idrotten som jag klarat mig. Jag har sprungit 14 maraton och cyklat ungefär 2 000 mil i samband med Barnens Träd, säger han.

Strax nedanför Tullhuset på Dalarö finns ett av Barnens Träd. Jonas Paulman börjar berätta för nyfikna lyssnare om hans och trädens historia. En nyinflyttad barnfamilj berättar att de dagen innan lyssnat på en dokumentär som handlat om ursäkten som staten gav till de som blev vanvårdade som barn. På plats är också Lars Palmgren, som var med när trädet invigdes på Dalarö i juni. Han kikar nyfiket runt på utställningen i Tullhuset.

– Ibland säger folk till mig att jag är känd, men det är jag inte. Det är träden som är kända, säger Jonas Paulman med ett leende på läpparna.

Det är ett livsprojekt för Jonas Paulman att plantera träd och han tänker fortsätta med det så länge han orkar.

– Det är ett unikt projekt. När jag är död kommer träden fortsätta växa. Det är något heligt med det, att de alltid kommer finnas kvar.

Finns det någon plats som du drömmer om att få plantera ett träd på?

– Ja, på Skansen. Dit kommer familjer med sina barn och träffar andra. Det är en plats jag verkligen skulle vilja ha ett träd på.

I slutet av året återvänder Jonas Paulman till Dalarö för att inviga ett träd som står utanför kyrkan.

Inlägget Han planterar träd för barns rättigheter dök först upp på Tidningen Skärgården.

Främjandet av spontansporten och den värdegrund som ska inkludera alla inom idrotten är vad som bidragit till Dalarös nya skate- och parkourpark. Funktionsanpassad och fylld med en variation av rörelseytor blir nu parken en del av Dalarös idrottsliv. 

Den 12 juli öppnades Dalarös första skate- och parkourpark men även Sveriges enda med en parkourdel för personer med funktionsnedsättningar. Bakom den 1200 kvadratmeter stora betongytan som innehåller allt ifrån klätterväggar till hinderbana för rullstolsburna, står Dalarös Sportklubb och Nord Skateparks. 

– Vi på Sportklubben kände att det saknades idrottsverksamheter som är spontana, dit folk kan komma och gå när som helst. Detta projekt blir ett led i spontanidrottens tecken, säger Leif Larsson, Dalarös Sportklubbs ordförande.

– Det finns för få valmöjligheter av olika sporter för yngre. Forskning visar att inom yngre åldersgrupper slutar man med idrott i längden på grund av det. Det måste finnas annat att göra än att springa efter en fotboll, förklarar Leif Larsson.

Trots att parken redan har öppnat för allmänheten kommer den officiella invigningen att ske den första september. Vissa delar av arean är fortfarande under konstruktion men responsen från de som har varit där och provåkt är positiv, säger Leif Larsson. 

– De som har åkt skatedelen av parken har gett banan bra betyg. Folk har kommit från hela Stockholm för att åka bräda. Det är framförallt betydelsefullt för Dalarös ungdomar som nu kan vara här istället för att ta sig in till city som de gjort tidigare, berättar Leif Larsson.

Hur uppkom idén att tillgänglighetsanpassa parken?

– Inom föreningen vill vi leva upp till riksidrottsförbundets värdegrund – att göra idrott inkluderande. Därför valde vi att göra olika delar av parken tillgänglig för personer med nedsatt rörelseförmåga, förklarar Leif Larsson. 

Tack vare finansiella medel som Dalarös Sportklubb sökt hos bland annat den Allmänna arvsfonden och Haninge kommun har Leif Larsson kunnat anlita arkitekterna bakom parken, Nord Skateparks. Tillsammans med byggets projektledare Simon Larsen som också är medlem i Sportklubben har den variationsrika parken tagit form.

– Det är ett jättebra gäng som har varit med och byggt parken, allt har känts toppen. Rent praktiskt har vi inte haft några problem och markförhållandena har varit stabila att bygga på, säger Simon Larsen.

– Vi började bygga parken i april och blev i princip klara andra veckan i juli. Det har varit superroligt att bygga och utmanande med att tillgänglighetsanpassa. Vi har inte gjort sånt tidigare. Det känns modernt och fräscht att ta med, berättar Henrik Ribbing, vd för Nord Skateparks.

På vilka sätt har ni gjort parken tillgänglig för rörelsehindrade? 

– På parkourdelen har vi till exempel en miniatyrmodell av parkourparken som står på en platta. Den ska personer med synnedsättningar kunna känna på och memorera för att förstå hur alla hinder är placerade innan de provar den, förklarar Henrik Ribbing. 

– Vi har fått hjälp av parasportförbundet i hur en ska tänka kring utformandet av parken. Det har varit lärorikt. Det finns ingen annan park i hela Sverige som är som den här, säger Henrik Ribbing.

Den inkluderande parkens egenskaper tar inte stopp där. De olika stationerna som ryms består även av en basketkorg, klättervägg, utomhustrampolin och en slackline – en utspänd, bred lina att gå balansgång på. Och såklart skateboardarean där man kan åka både pool och street.  

– Runt parkourbanan finns ett par stationer som är anpassade för rullstolsträning. De innehåller olika hinder som en kan ta sig över med rullstolen. Sportklubben kommer även att bidra med rullstolar på plats som man kan låna för att testa stationerna, förklarar Henrik Ribbing.

Kalle Österberg Nobrand och Pelle Dahlberg har varit rådgivare och bollplank när det gäller framtagandet av parkourbanans utformning. Båda är Dalaröbor som utövat parkour i ett par år och denna sommar har Pelle även börjat lära sig att åka skateboard i parken. 

– Jag kör mer renodlad parkour, alltså springer och hoppar över hinder. Jag har sedan nyligen börjat åka skateboard också. Parkour är roligast men jag kommer nog att lära mig åka mycket skateboard nu i parken, säger Pelle Dahlberg. 

– Jag har tränat parkour i tre år med mer fokus på ”tricking”. Det är lite annorlunda, man gör kreativa volter från marken, förklarar Kalle Österberg Nobrand. 

Vad är det som gör den här parkourparken speciell?

– Innan den här parken kom så tränade jag på andra ställen i Stockholm. De saknade variationen av hinder och objekt. Men den här har studsmatta, slackline, stänger och kan även användas av rullstolsbundna. Parken är så perfekt, säger Kalle Österberg Nordbrand.

Till invigningen den första september kommer Dalarö Sportklubb att bjuda in professionella parasportare, parkourutövare och skateboardåkare för en demonstrationen av parken. Både Kalle och Pelle ska vara med.

– Det kommer att bli kul, vi ska visa upp det vi kan, så bra som möjligt. Men jag kommer att demonstrera på parkourdelen för jag har inte hunnit bli så bra på skateboard än, avslutar Pelle Dahlberg. 

Text och foto: Daniel Diaz

Inlägget Unik skate- och parkourpark tar plats på Dalarö dök först upp på Tidningen Skärgården.

Husägarna trodde att de hittat sitt drömhus, men det visade sig vara allt annat än en dröm. Bjälklag var mögel- och fuktskadade och väggar och grund angripna av den invasiva arten parkslide. Trots det får paret inte riva huset.

Drygt 12 miljoner kronor kostade den ståtliga, men slitna, villan på Amerikaberget på Dalarö. När husägarna efter köpet påbörjade en renovering upptäckte man att huset var i betydligt sämre skick än förväntat. Husägarna sökte då rivningslov hos Haninge kommun för att bygga ett nytt hus, som bättre än nuvarande skulle spegla hur det såg ut när det först uppfördes, men man fick nej i Stadsbyggnadsnämndens plan- och byggutskott.

– Det kom som en total kalldusch. Experter som vi anlitat visar att den renovering som krävs kommer att kosta minst tio miljoner mer än att riva och bygga upp huset på nytt. Det är befängt eftersom vi genom en renovering ändå i princip måste byta allting i hela huset, säger Magnus Birke som köpt huset tillsammans med sin hustru.

Paret har anlitat tre olika företag som gjort utlåtanden kring husets skick. Resultaten visar att det, bland annat, förekommer spår av fukt, röta, mögel, svamp och husbock i byggnaden. Delar av stommen är även behandlad med starkt cancerframkallande ämnen och den invasiva arten parkslide har tagit sig in i husgrund och väggar. En renovering uppges bli mycket omfattande. Bland annat måste huset omges med en stålram och lyftas för att säkerställa att all parkslide utrotas.

Enligt Magnus Birke sågar kommunen alla rapporter som paret inlämnat. Bland annat ifrågasätter man kostnadskalkylerna som man menar inte har utförts av någon oberoende sakkunnig. Man menar vidare att ingen av rapporterna utförts av personer med kompetens om kulturhistoriska byggnader. Kommunen baserar istället sin bedömning av husets skick på en rapport från ett företag man själv anlitat. Det företaget ger en betydligt bättre bild av skicket på huset.

– Personen de anlitade har erfarenhet av att renovera gamla hus, men han har ingen certifiering eller formell kompetens att göra besiktningar av det här slaget. Han tog inga prover eller gjorde någon kostnadskalkyl. De vi anlitat är alla certifierade personer med stor erfarenhet av den här typen av renoveringar. Vi har aldrig fått veta på vilken grund man sågar dem, säger Magnus Birke.

I Stadsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse där avslag på rivningslov föreslås hänvisar man till ett yttrande från kommunantikvarien som menar att Dalarö ingår i riksintresset för kulturmiljövård och att huset är ett viktigt exempel på den typ av bostäder som uppfördes på Dalarö i slutet av 1800-talet när området blev en semester- och badort. Kommunen har enligt plan- och bygglagen rätt att neka rivning för byggnader med historiskt eller kulturhistoriskt värde. Magnus Birke anlitade ett arkitektkontor som menar att yttrandet innehåller ett flertal felaktigheter, något han menar aldrig redovisades för politikerna i stadsbyggnadsnämnden innan beslutet fattades.

– Arkitektens svar är oerhört viktigt, det är avgörande. Enligt vår uppfattning har politikerna baserat sitt beslut på en grovt felaktig tjänsteskrivelse, säger Magnus Birke, som tycker att tjänstemännen borde bemödat sig att besöka huset.

Petri Salonen (C), ordförande i Stadsbyggnadsnämndens plan- och byggutskottet, säger att han tagit del av alla synpunkter i ärendet och att han är trygg i beslutet man fattat.

– Alla ledamöter i utskottet har varit överens om att inte bevilja rivningslov. Det finns en långtgående undersökningsplikt vid ett husköp, det ansvaret ligger inte hos utskottet. Jag har träffat sökande och efter det ställt många frågor till förvaltningen för att säkerställa att beslutet är rätt. Jag förstår den sökandes känsla och har uppmanat dem att överklaga om man tycker vi hanterat detta fel.

Paret har överklagat beslutet till länsstyrelsen.

Inlägget Husägare på Dalarö nekas riva ruttet hus dök först upp på Tidningen Skärgården.

Efter att idrotts- och fritidsnämnden i Haninge i oktober beslutade att lägga ner fritidsgården på Dalarö samlades ortsbor förra veckan för att hitta en lösning för ungdomarna.

– Jag är fortfarande jättearg över hur kommunen skött detta, men nu riktar vi ilskan framåt istället, säger Dalaröbon Henrik Sjöholm.

Beslutet att lägga ner fritidsgården på Dalarö från 1 januari 2020 har kommit som en chock för många boende i området. Inför beslutet hade över hundra personer skrivit under ett brev som ifrågasatte kultur- och fritidsförvaltningens motivering till nedläggningen. I torsdags höll ett möte i Tullhuset med föräldrar, närings- och föreningslivet för att diskutera hur man kan gå vidare.

– Det var en bra uppslutning och stort engagemang. Folk är fortfarande väldigt upprörda över hur kommunen hanterat det här, det gäller både beredningsprocessen och beslutet. Man tycker inte att kommunen tar hänsyn till Dalarös och Ornös förutsättningar. Tanken att barnen ska åka in till en stor fritidsgård i centrala Handen är helt absurd. Om inte kommunen tar sitt förnuft till fånga så hittar vi en väg framåt själva, säger Henrik Sjöholm, en av dem som engagerat sig i frågan.

En möjlighet är att låta en förening driva fritidsgården, men många frågetecken återstår innan dess.

– Vi måste komma överens om formerna för driften. Att hinna göra det innan första januari är inte realistiskt. En arbetsgrupp ska utreda nästa steg. Det handlar om att titta på förutsättningarna ekonomiskt och lokalmässigt och hur samverkan med befintligt föreningsliv kan se ut.

För Henrik Sjöholm berör nedläggningen hela området.

– Frågan är större än en liten fritidsgård. På sikt är detta ett hot mot Dalarö och Ornö som bostadsort. Om ingen verksamhet finns så kanske föräldrar istället skickar barnen till högstadiet i Handen, vilket hotar högstadiet på Dalarö.

Nedläggningen innebär att lokalen för fritidsgården sägs upp och att de två kvällsöppna dagarna riktade mot tonåringar försvinner. Verksamheten för 10-13-åringar kommer att finnas kvar, men det är ännu inte klart i vilka lokaler.

Inlägget Dalarö tar strid för fritidsgård dök först upp på Tidningen Skärgården.

Folk ska komma ut i skärgården året om. Därför har Ludvig Hellström och Linda Lord startat Skärgårdsresor & Event, en resebyrå för skärgårdsresor. 

– Vi såg ett behov både från besökarna och de som kan dra nytta av besöksnäringen, säger Ludvig Hellström.

Genom satsningen på att få ut privatpersoner och företag i skärgården året om är tanken att Skärgårdsresor & Event ska kunna bidra till att skärgårdsföretagarna får en ökad omsättning. Både företagarna och de som vill åka på resorna är en resurs.

– Vi ser oss som vilket skärgårdsföretag som helst men som ska samarbeta med de företag som redan finns och därmed bidra till att skärgården får leva året om, säger Ludvig Hellström.

Han har en bakgrund som destinationsutvecklare på Dalarö Turistbyrå och startade företaget i somras tillsammans med sambon Linda Lord. Resegarantin blev klar i augusti och nu ägnar de sig åt att sprida att de finns. Redan nu har de samarbetspartners inom transport, hotell, restauranger och aktiviteter. 

– De boende i skärgården tycker att det är suveränt, många har hört av sig och vill bli samarbetspartners. 

Till att börja med riktar de in sig på södra och mellersta skärgården, men hela skärgården och alla Sveriges kuster kan inbegripas i konceptet med sina lokala förutsättningar. 

– Det gäller att hitta de människor som vill göra de här resorna och visa att vi finns. Att det är möjligt att sitta på en båt och konferera istället för kontoret.

Internationella kunder är en viktig målgrupp och därför är Facebooksidan i dagsläget översatt till fem språk. Målet är tio. 

Ett exempel på en resa som kan göras under lågsäsong är fågelskådning. Företaget har försökt med en resa till Huvudskär under hösten men för få anmälningar gjorde att den sköts fram.

– Men vi ser med tillförsikt på framtiden, säger Ludvig Hellström.

Inlägget Resor året om ska lyfta skärgårdsföretagare dök först upp på Tidningen Skärgården.

Rampen vid Hässelmara färjeläge är utsliten och behöver renoveras. Samtidigt ska rampen på Dalarö bytas. Arbetet beräknas kosta upp mot 14 miljoner kronor.

Ornöfärjans samfällighetsförening har kallat till extra stämma i december med anledning av att rampen i Hässelmara är i så dåligt skick att den snart utgör en säkerhetsrisk. 

– Det är inget akut fel på den, annat än att den är gammal och utsliten. Senaste renoveringen gjordes 92 eller 94 tror jag, säger Leif Horn, ordförande i föreningen.

Planen är att beställa en ny ramp som ska placeras vid färjeläget på Dalarö. Rampen på Dalarö flyttas istället till Hässelmara. Den utslitna rampen renoveras och läggs upp som reserv.

– Den nya rampen vi håller på att upphandla ska vi förlänga lite och lägga på Dalarösidan så att färjan ligger säkrare vid starka vindar.

Det totala kostnaden beräknas uppgå till 12-14 miljoner kronor, varav Trafikverket står för 80 procent av kostnaden.

– Vi har tagit höjd för kostnaden och tror att budgeten kommer att hålla. Vi har ett eget kapital som täcker den del vi själva står för.

Enligt Leif Horn kommer själva rampbytet inte att påverka biljettpriserna. Planen är att arbetena kommer igång hösten 2020.

– Det är möjligt att tung trafik inte kan köra under några dagar, men bytet av ramp ska inte ta så lång tid. Några större problem med trafiken räknar vi inte med.

Inlägget Utsliten ramp vid Hässelmara snart en säkerhetsrisk dök först upp på Tidningen Skärgården.

I förra veckan godkändes detaljplanen för Bellevue på Dalarö i Haninge stadsbyggnadsnämnd. Förslaget har reviderats till att tillåta byggandet av ägarrätter, som mest tolv stycken. Men detaljplanen kan komma att överklagas.

Det anrika hotellet Bellevue på Dalarö, där hotellverksamhet bedrivits i över hundra år, kan snart bli omvandlat till ägarrätter. Detaljplanen godkändes i Haninge stadsbyggnadsnämnd förra veckan och ska nu antas i kommunfullmäktige. Därefter vinner planen laga kraft om inga överklaganden inkommer.

Detaljplanen medger byggandet av maximalt tolv lägenheter på fastigheten, varav åtta i huvudbyggnaden. I trädgården får nuvarande byggnad rivas och som mest fyra nya hus med en bruttoarea upp till 800 kvadratmeter uppföras. Dessutom tillåter planen uppförandet av en bastu vid vattnet, en mindre byggnad intill huvudbyggnaden samt möjlighet till två attefallshus på 50 kvadratmeter. Planerna har mötts av kritik från privatpersoner och fastighetsägare i området. 

– Jag kan inte förstå hur kommunen kan tillåta byggande av fyra stora hus på tomten, kärnan i det som räknas som riksintresse, säger Claes Britton som är delägare i en grannfastighet.

Claes Britton skickade under detaljplaneprocessen in en 15-sidig skrivelse som han inte tycker kommunen lyssnat på.

– Man har lyssnat på våra invändningar i tidigare remissrunda då man ville tillåta nio hus, men den är gången fick vi inget som helst gehör.

Claes Britton säger att hans invändningar inte beror på att han som granne påverkas av planerna. Han tycker tomten kan bebyggas, men i mindre utsträckning.

– I princip tycker jag att de får göra bostadsrätter av det som är hotell och det hus som redan ligger på tomten. Vi kan också tänka oss ytterligare ett hus i andra änden av tomten. I antikvarieutredningen står att det är viktigt behålla parkkaraktären, men hur ska man göra det om man bygger fyra stora hus och sågar ner alla gamla träd?

Claes Britton säger att han kommer att överklaga detaljplanen i varje instans om den godkänns av fullmäktige.

Kommunen skriver i sitt granskningsutlåtande att det ligger i allmänintresset att hotellbyggnaden får en långsiktigt hållbar förvaltning och att planförslaget är en rimlig avvägning mellan allmänna och enskilda intressen.

Fakta/ÄGARLÄGENHETER

• Innehavaren disponerar lägenheten fullständigt och kan exempelvis hyra ut, pantsätta, belåna och överlåta den.

• Gemensamma utrymmen sköts genom en samfällighetsförening.

• Bildas genom en lantmäteriförrättning.

Inlägget Anrikt hotell kan snart bli till ägarlägenheter dök först upp på Tidningen Skärgården.

Ny statistik visar att skarven åter är på frammarsch i Stockholms län. Sedan förra året har antalet skarvbon ökat med cirka 20 procent.

– Det är en stor ökning vilket är oväntat, säger Henrik C Andersson, länsfiskekonsulent vid länsstyrelsen.

Fram till 2006 ökade skarven snabbt i länet varefter utvecklingen planade ut, men nu har trenden åter vänt. 

– Då blir det än mer angeläget med vår förvaltningsplan som är på gång, säger Henrik C Andersson.

Länsstyrelsen uppskattar att det sedan en tid finns upp till 6 000 skarvbon i länet men årets räkning av bon landar på 6 922 stycken. Vid inventeringen 2018 var det 5 686 bon men en direkt jämförelse mellan resultaten kan inte göras då några nya häckningslokaler tillkommit vid årets räkning. Utöver det har räkningen i år avbrutits vid fyra lokaler varför uppgifter saknas från dessa platser. Vid 14 häckningslokaler, där en direkt jämförelse kan göras mellan 2018 och 2019 har antalet bon totalt ökat med 712 (se tabellen). 

Det är Skärgårdsstiftelsen, som på länsstyrelsens uppdrag, årligen genomför inventeringen av skarvbon vilket sker i samarbete med Stockholms ornitologiska förening.

Clas Boström, markägare i Östanå, som länge engagerat sig i skarvproblematiken, berättar att man där gör jämförande inventeringar. Han uppmanar nu skärgårdens alla fastighetsägare att göra samma sak vid de skarvkolonier som finns på markerna.

– Markägarna ska känna till förhållandena inom sina närområden. Det är även bra att veta var skarvarna sitter på dagen respektive på natten så att en så effektiv och human bekämpning som möjligt kan göras vid skyddsjakt, säger han.

Inventeringar görs med fördel i augusti då fågelskydd gått ut samtidigt som bon ännu inte blåst ner, men det är viktigt att man inte stör vid boplatserna.

Länsstyrelsens förslag till en regional förvaltningsplan för skarv är ute på remiss och synpunkter på förslaget kan lämnas till den 5 januari nästa år.

– När planen börjar gälla ska vi verka för målen i den men att reducera antalet bon till 3 000 är inte gjort i en handvändning. Det kommer att krävas ganska mycket för det, säger Henrik C Andersson.

Fakta/antal skarvbon vid några av kolonierna

(2018) 2019

Käringholmen  (104) 113

Somtorn (193) 151

Fjärdingsman (241) 377

Skraken, Dalarö (648) 820

Tallkobben (65) 121

Stinas grund (234) 135

Allmänningen (528) 413

Västerskär, Värtan (1040) 1192

Ryssmasterna S (22) 29

Ryssmasterna N (65) 45

Småholmarna S (505) 624

Småholmarna N (879) 1168

Skär SV Gubboda (68) 123

Själgrundsskallen (1094) 1087

Totalt (5 686) 6 398 

Inlägget Stark ökning av antalet skarvar dök först upp på Tidningen Skärgården.

Mitt i sorgen efter sin förlorade livskamrat kom idén som en blixt från ovan. Sedan gick det undan. Efter endast lite drygt ett år hade hon samlat in tillräckligt med pengar till en ny båt åt Sjöräddningssällskapet, som bär kärleken Olle Rosells namn. 

Skärgårdens hederspristagare 2019 heter Margareto Nilsson.

Det är en märkbart rörd och förvånad Margareto Nilsson som öppnar dörren till huset i Sanda när Skärgårdens chefredaktör Lasse Söderman kommer med diplom, blombukett och en prischeck på summan 20 000 kronor. 

– Det är ju otroligt, jag som aldrig vunnit pris för någonting förut! utbrister hon. 

Det var sommaren 2017 som Olle Rosell, Margaretos livskamrat sedan 29 år tillbaka, oväntat rycktes bort i en tragisk olycka. 

– Jag var så fruktansvärt förtvivlad, i chock. Men några dagar efter att Olle gått bort vaknade jag en morgon och bara visste, att det finaste jag kunde göra för honom var att se till att få en båt med hans namn till Sjöräddningssällskapet. Han beundrade dem så mycket. 

Margareto gjorde slag i saken och ringde till SSRS samma dag och sa att hon ville bilda en fond. Tillsammans med vännerna Björn Nylander, Elisabet Stahlenius, Eva Krutmeijer och Pontus Braunerhjelm drog hon igång en insamling redan innan Olles begravning, och uppmanade släkt och vänner att skänka pengar dit istället för att ge blommor. Därefter fortsatte de med oförtruten kraft. Engagemanget visade sig vara stort – på bara ett år och två månader hade de gått i mål med över 1,5 miljoner insamlade kronor. Den 19:e juli i år, på Olle Rosells födelsedag, namngavs hans räddningsbåt under en ceremoni vid Dalarö sjöräddningsstation. 

– Vi har generellt inte så bra erfarenheter av att samla in pengar så jag var nog försiktigt realistisk när Margareto kom till mig med idén. Men det har gått otroligt bra och det beror nog mycket på den samlade kompetensen bland alla inblandade, sa stationsansvarige Helge Skärlén till tidningen tidigare i våras.

Arbetet med insamlingen har betytt mycket för Margareto; det har varit en motor och gett henne en riktning och ett fokus mitt i sorgen.

Har du alltid varit så driftig och målinriktad?

– Ja, kanske. Jag har varit egen företagare sedan jag var 26 år och alltid känt att jag vill vara fri och inte styrd av någon. Men jag tror att alla kan uppbåda en urkraft när man verkligen vill åstadkomma någonting.

Sedan Olle gick bort har mycket i livet handlat om att hitta nya vägar framåt. 

– Man måste hitta livlinor och nya stigar att gå, för de gamla finns inte kvar längre. Man kan lägga sig ner och dö också, men så finns det någon liten propeller som ändå kör igång. Jag har tusen idéer.

Under det gångna året har även tanken väckts om att själv arbeta ideellt hos SSRS i någon form i framtiden, berättar Margareto och menar att hennes förutsättningar är optimala:

– Jag har ju bara femton minuter ner till stationen. Och kan vara jour under alla storhelger som julafton, nyårsafton och midsommar. Jag tycker att sjöräddarna är fantastiska och tänker att jag kanske kan vara till nytta på något sätt.

Att tilldelas Skärgårdens hederspris ser hon som en ära och ett fint tecken på att ha gjort någonting bra.

Vad gör du nu för prispengarna?

– Jag tror faktiskt att jag ska göra något för min egen skull nu. De ska öronmärkas till något jag njuter av. Kanske en resa till Kroatien i januari eller så!

Vad hade Olle sagt idag om han varit här, tror du?

– Han hade varit jättemallig. Såklart! Jag hoppas att han vet om att det finns en båt, att han kan se den. 

I år är andra året som Skärgårdens hederspris delas ut. Tidningen har fått in nomineringar från många håll, av såväl privatpersoner som ideella föreningar och näringsidkare som gjort storartade insatser för skärgården under året.

Varför föll valet på Margareto i år?

– Precis som förra året har vi fått in många otroligt bra nomineringar. Men jag tycker att Margareto ändå sticker ut på ett särskilt sätt med tanke på vad hon har gjort. Det är inte varje dag man träffar på någon som startar en sådan här insamling och orkar genomdriva den, fastän man befinner sig mitt i en av livets svåraste stunder. Ändå gjorde hon det, till gagn för så många som kommer att få hjälp av Rescue Olle Rosell genom åren, säger Lasse Söderman.

Han vill uppmana de som nominerat någon att skicka in förslaget nästa år igen.

– De har alla chanser att vinna. Det är tydligt att det finns många eldsjälar i skärgården som offrar mycket av egen tid och med glöd ger sig in i olika projekt. Inte för att få något för det, utan för att de tycker att det är viktigt.

Fakta/Skärgårdens hederspris

• Skärgårdens hederspris delas ut årligen sedan 2018 till någon som gjort förtjänstfulla insatser för att främja, bevara eller utveckla Stockholms skärgårds särart

• Priset består av ett diplom samt 20 000 kronor

• 2019 års pristagare är Margareto Nilsson

• Motiveringen lyder: ”I livets svåra stund kämpade hon envetet och starkt för att hedra minnet av sin livskamrat på ett sätt som är alla sjöfarare till gagn. Med insamlade medel finansierades den nya räddningsbåt som nu ingår i RS Dalarös flotta och bär livskamraten Olle Rosells namn.”

Inlägget Margareto rodde räddningsbåten i hamn dök först upp på Tidningen Skärgården.

På Dalarö skola har ett stort vattenprojekt dragit igång i samarbete med en skola i Frankrike. Det nya året kommer därför kantas av hållbarhetstänk, Östersjöprojekt och utbytesresor för Dalarös högstadieelever.

I oktober 2019 påbörjades det tvååriga Erasmusprojektet Water is life på Dalarö skola, i Haninge kommun. Det är ett samarbete över både årskurser och skolämnen tillsammans med en fransk skola från Pechbonnieu utanför Toulouse.

Hållbarhet och miljöproblem i Östersjön ska stå i fokus för de svenska elevernas undervisning och experiment. Dess franska motsvarighet ska i sin tur studera floden Garonne i Frankrike. Engelsk- och fransklärare Helena Lewin är ansvarig från svenskt håll tillsammans med kollegan Andreas Bielsten, lärare i matematik och naturvetenskap.

– När vi hittills har tittat på plast- och miljöföroreningar har eleverna blivit förskräckta över hur det ser ut i världen. De är också väldigt engagerade. Ibland kommer de tillbaka dagen efter en lektion och berättar om vad de har sett på nyheterna om exempelvis fiskars situation, säger Helena Lewin.

Under året kommer två utbytesresor äga rum mellan skolorna. Tretton elever från årskurs 7 och 8 besöker Pechbonnieu i maj och lika många franska elever besöker Dalarö under en vecka i höst. Eleverna har redan börjat brevväxla.

Helena Lewin har haft kontakt med den franska skolan sedan flera år tillbaka, men då för utbyten med sina franskelever. Men för att kunna öppna upp Water is life för samtliga elever på Dalarös högstadium kommer engelska vara huvudspråket istället för franska. Projektet ska genomsyra lektioner i engelska, naturvetenskap och matematik.

– Att väcka elevernas omvärldsintresse är den stora vinsten med projektet, säger Helena Lewin.

Text: Elin Hansen

Inlägget 2020 blir ett eau-år för Dalarö skola  dök först upp på Tidningen Skärgården.

Utredningen kring en eventuell allmän färja till Ornö har stötts och blötts i många års tid. Nu växer oron över att den kan komma att avbrytas.

Färjetrafiken mellan Dalarö och Ornö drivs idag av Ornöfärjans samfällighetsförening (OSF). Arbetet är komplext och betungande för styrelsen som för sex år sedan lämnade in en begäran till Trafikverket om att, bland annat, utreda ett eventuellt införande av en allmän färja till Ornö.  Trafikverket är nu beredd att skicka utredningen på remiss och har vänt sig till föreningen för besked om hur den ställer sig till det fortsatta arbetet. 

– Vi upplever att utredningen avbrutits eftersom Trafikverket nu vänder sig till OSF för besked om det fortsatta arbetet, det hade man inte gjort annars, säger Per-Erik Åkerman, ordförande i föreningen Ornöborna.

Imorgon fredag håller OSF ett styrelsemöte där ett svar på Ornöbornas frågor ska diskuteras.

Leif Horn, ordförande i OSF, säger att föreningen Ornöborna skapar rykten och missförstånd genom att ta självständiga kontakter med myndigheterna.

– Vi som styrelse har sedan tidigare sagt att vi inte tar ställning i frågan. Vi väntar på att Trafikverket under året ska ge ett svar på frågan vad de tycker om en allmän färja, därefter ska den skickas ut på remiss. Vi kommer inte att stoppa någon utredning, det har vi inget intresse av heller, säger Leif Horn.

Camilla Holmberg, enhetschef Utredning på Trafikverket, bekräftar Ornöbornas bild att man väntar på ett besked från OSF om man ska fortsätta utredningen eller inte. Uppgiften framgår även i minnesanteckningar från ett möte mellan Trafikverket och OSF i november förra året där Leif Horn medverkade.

– Frågan kom upp på mötet och vi behöver besked om vi ska fortsätta eftersom ansökan om förändring av enskild till allmän färja lämnades in av föreningen, säger hon.

Leif Horn säger att han ska kontakta Trafikverket i frågan.

– Jag kommer inte ihåg formuleringen, jag får väl ringa igen och be dem förtydliga det hela.

Inlägget Oro för att utredning kring allmän färja avbryts dök först upp på Tidningen Skärgården.

Restaurang Mysingen ska återfå sin forna roll som hela Dalarös vardagsrum. Det vill nya ägaren Tina Matsson, som öppnar upp för både krog och eventuella övernattningsmöjligheter.

– Det är en otrolig känsla att vara en bidragande faktor att göra byn levande.

Hon på väg att skriva på redan för tio år sedan, men då var det inte läge i livet. 

– Så när chansen nu dök upp igen så tog jag den, säger Tina Matsson, dalaröbo sedan 18 år tillbaka och ägare till Dalarö bageri, som nu även tar över restaurangen längre upp på gatan.

Hon vill återskapa den krog som en gång fanns här och utgjorde dalaröbornas vardagsrum. För närvarande är renoveringen i full gång, där originaltegel och träbjälklager ska plockas fram och de stora fönstrena mot gatan öppnas upp för att släppa in ljus. Den befintliga glassbarsinredningen ska bort. Visionen är att få ihop det ursprungliga med något nytt.

Det ska inte bli någon restaurang med vita dukar och linneservetter; ledorden är snarare mysigt och ombonat. I matväg kommer Tina Matsson fokusera på klassiker av kvalitet.

– Det ska vara enkelt och inte för mycket på menyn. Hellre två-tre rätter och toppklass på varje tallrik som går ut. Det ska kanske finnas en seglartoast, en moules marinières, en biff Rydberg… Och alltid en husman!

Förhoppningen är att kunna slå upp dörrarna redan till påsk, men allra senast till sommaren. Öppettiderna under lågsäsong blir inte riktigt lika generösa som bageriets, som har öppet varje dag i veckan året runt, men kontinuiteten och pålitligheten är viktig för Tina Matsson.

– Sätter jag tider mellan till exempel torsdag till söndag ska jag hålla det, då ska man kunna räkna med att det är öppet.

Utöver krogverksamheten öppnar Tina Matsson även för att hyra ut bäddar i samma hus.

– Det finns en stor efterfrågan på rum här, inte minst sedan Strand hotell och Bellevue stängt igen. Går allt som jag vill kommer jag satsa på att hyra ut rum. Det ger förhoppningsvis ringar på vattnet här i Dalarö.

Inlägget Nytändning för Mysingen dök först upp på Tidningen Skärgården.

Haninge kommun har beslutat att inte längre ge bidrag till de två turistbyråerna på Dalarö och Utö.

– Det innebär för vår del att vi får lägga ner turistbyrån på Utö, säger Britt-Marie Ahnell som äger bolaget som driver turistbyrån.

Beslutet kom hastigt i december och redan i januari i år löpte avtalen ut. Utö har fått bidrag på 200 000 kronor per år, Dalarö på 225 000.

– Det har gjort att vi har kunnat ha personal som servar på sommaren. Turistbyrån i sig bär sig inte, utan det handlar om servicen. Den har haft en stor funktion. Det finns ett behov fortfarande i alla åldrar, även om man pratar om digitaliseringen. Alla som har varit på Utö ser vilket tryck vi har på turistbyrån. Men det ligger väl i tiden, säger Britt-Marie Ahnell. 

Hon äger boden som turistbyrån ligger i och har även stuguthyrning och cykeluthyrning som kommer finnas kvar. Om turistbyrån ska drivas vidare måste pengarna komma från annat håll.

– Jag får ägna mig åt annat men det är väldigt tråkigt för Utö.

– Vi är lite störda över att kommunen drar in stödet till turistbyrån. Inkomsten ligger ju i besöksnäringsföretagen som är medlemmar i företagarföreningen, säger Gunnar Karlsson, ordförande för företagarföreningen på Utö, som en gång startade turistbyrån.

Dalarö turistbyrå kommer liksom gästhamnen fortsätta drivas i privat regi av LO Landins bolag Dalarö Information AB, men med begränsade öppettider. Turistbyrån som ligger i Tullhuset har fungerat som ett välkomstcentrum där man kunnat gå in och värma sig.

– Man trodde att man la ner en turistbyrå men nu stängdes även museet. Vi tycker att det är konstigt att man lägger ner. Turistbyråerna behövs ju. Vi har kunnat ha öppet året runt, nu kommer vi inte kunna ha det, det blir prio på helgerna.

Han menar att 225 000 kronor är en blygsam summa med tanke på vad kommunen fått för det. 

– För det har vi hållit anställda året runt. Det är ingen vinstaffär. 

Nu för han diskussioner med kultur- och fritidsförvaltningen och hoppas på en lösning.

– Bättre vore att man hittar långsiktiga lösningar än att lägga ner i spariver, säger LO Landin.

Lovisa Lindmark är kommunens marknadsföringsansvarige och berättar att kommunen ska stärka sin digitala närvaro:

– Vi behöver ställa hitta nya sätt att möta besökare framgent. Haninge ska fortsätta att vara en attraktiv och hållbar destination. Vi har samtidigt under en längre tid sett hur besökare väljer nya och andra vägar att få information om besöksmål i Haninge. Vi har en mycket stor ökning i digitala kanaler. Vi är stolta över det fina arbete turistbyråerna har gjort under den här avtalsperioden, men konkurrensen om besökare är tuff och besökarna ställer höga krav på individanpassad service och tillgång till information dygnet runt, säger hon. 

Inlägget Utö turistbyrå kan tvingas att stänga dök först upp på Tidningen Skärgården.

Efter beskedet om att turistbyrån på Dalarö lägger ner satsar nu Tullhuset på att istället bli en mötesplats för dalaröborna. Nu har lokalerna genomgått en makeover med fokus på att även attrahera en yngre målgrupp.
– Vi gasar i uppförsbacken, säger LO Landin på Dalarö Information AB.

I december kom det hastiga beskedet att Haninge kommun från och med årsskiftet inte längre finansierar turistbyråerna på Dalarö och Utö. För verksamheten i Tullhuset, där turistbyrån på Dalarö huserat sedan 2007, innebar beskedet även andra konsekvenser.

– Turistbyrån har varit den kommersiella motorn i huset, den som gjort att vi kunnat hålla öppet varje dag, säger LO Landin, som driver Dalarö Information AB.

Nedläggningen skulle därmed innebära att även museiverksamheten och föreningslivet, som också haft lokaler i huset, skulle behöva stänga igen. Men då reagerade kultur- och fritidsförvaltningen.

– Då fick jag lite anslag för att fortsätta hålla museet öppet. Dessutom har jag ett avtal med föreningslivet för att hålla lokalen öppen och sköta bokningar, så jag har fått ihop en liten budget.

Men det finns en smärtgräns för hur mycket kultur- och fritidsförvaltningen kan stödja ekonomiskt, tror LO Landin, som räknar med en hyreshöjning efter årets slut. Därför vill man nu profilera om Tullhuset till att bli ett informationscentrum och en mötesplats för dalaröborna, i hopp om att öka omsättningen.

– Nu kommer vi satsa mer på att man ska kunna boka huset som en bygdegård, där man kan fira sin 60-årsdag eller ha konferens. En plats där befolkningen i lokalsamhället kan mötas. Det är en tanke som kommunen stöttar till 100 procent.

För att designa om lokalerna för en ny målgrupp har LO Landin tagit in Lotta Lindqvist i teamet. Mellanplanet, där turistbyrån tidigare huserat, har fått en rejäl makeover och innehåller nu bland annat en informationshop, en klädesbutik och utställningslokaler för konstnärer.

– Byggnaden är ju k-märkt så det går inte att skruva och banka och måla så mycket, men jag har gjort en del rokader och jobbat med det som finns. Jag tycker man ser lokalerna på ett nytt sätt nu, säger Lotta Lindqvist och fortsätter:

– Man ska få en hemma-hos-känsla, ett riktigt stort välkomnande. Jag vill skapa knutpunkter på Dalarö i det här huset, för det manar nästan till att göra det.

LO Landin ser nu riktigt positivt på framtiden för Tullhuset.

– Vi har tidigare haft svårt att få hit yngre människor och barnfamiljer, men nu kommer även de för att de upplever att det är ett härligt sortiment, man kan sitta och fika och snacka, säger han.

– Vi driver stället vidare precis som tidigare egentligen, bara i en ny växel. Man kan säga att vi gasar i uppförsbacke!

Inlägget Tullhuset på Dalarö i stöpsleven dök först upp på Tidningen Skärgården.

Från och med nästa sommar kommer gästerna på Smådalarö gård att kunna njuta av en 2000 kvadratmeter stor spaanläggning både utomhus och inomhus med pooler, bastur, gym, behandlingsrum och en ”skärgårdsoas”. Hotellet ska även byggas ut med 60 nya rum.

Smådalarö gård har ambitionen att skapa Sveriges bästa resorthotell för aktiviteter och avkoppling. Därför kommer ägaren Sabis nu att uppföra en ny tillbyggnad med 60 nya hotellrum och en exklusiv spaanläggning. Här kommer även att finnas en eventlokal för upp till 150 personer, nya sviter med utsikt över Hemviken och en ny bar för cocktails, event och konserter.

Den nya designen beskrivs på hemsidan med orden ”där skärgårdens lantlighet möter eskapism” och enligt projektansvariga Madeleine Brehmer, VD på Sabis, är hela konceptet och designen väl integrerad i platsens speciella historik och kultur.

– Smådalarö gård byggdes av en sjökapten som hette Carl Peter Blom och med det följer mycket historik med sjöfart och olika näringar som jordbruk, fiske, bränneri och bryggeri. Allt det här har vi tagit vara på för att man ska känna att den historiska förankringen är väldigt stark, säger Madeleine Brehmer.

Under bygget, som påbörjades förra hösten, har man även arbetat med ett brett hållbarhetstänk och man strävar efter att uppnå nivån Miljöbyggnad Silver vid en eventuell framtida certifiering. I ett pressmeddelande berättar Sabis att hållbarhetsstyrningen bland annat lett till ett nytt bergvärmesystem och klimatpåverkan av transporterna har man minimerat genom att komma överens med en lokal markägare som anlagt en temporär kross för bergmaterial. Materialet kommer sedan att återanvändas i projektet eller lokalt på markägarens marker.

Den nya anläggningen beräknas vara klar till sommaren 2021.

Inlägget Smådalarö gård bygger lyxig spa- och konferensanläggning dök först upp på Tidningen Skärgården.

Projektet med de planerade lägenheterna i och nedanför Hotell Bellevue på Dalarö har tillfälligt stannat av. Mark-och miljödomstolen anser att detaljplanen riskerar att skada den kulturhistoriskt värdefulla miljön och river därför upp beslutet. Men fastighetsägaren är inställd på att driva processen vidare.

Hotell Bellevue på Dalarö har under åren haft ett underskott på nästan 20 miljoner kronor.  Fastighetsägaren, dödsboet efter Karl Bertil Tvärnstedt, har därför tillsammans med Haninge kommun försökt att finna en långsiktig ekonomisk lösning för den fortsatta driften och därmed även  skapa förutsättningar för att bevara Bellevues kulturvärde.

Haninge kommun beslutade i mars i år att anta den nya detaljplanen för fastigheterna i och kring hotellet, som innebär ett möjliggörande av bostäder inom hotellbyggnaden samt byggnation av fyra villor med lägenheter framför hotellet på tomten ned mot vattnet.

Parterna var överens om att planeringen av den nya bebyggelsen skulle ske med god arkitektur i samspel med platsen och det intilliggande hotellet. Kommunen menade att detaljplanen ligger i linje med ambitionen att kommundelen ska växa och att fler ska kunna erbjudas möjlighet att både bo kvar och att flytta till Dalarö. Man försäkrade att särskild hänsyn skulle tas till områdets kulturhistoriska värden under byggnationen.

Men planerna stötte snart på patrull. Medlemmar ur Svenska byggnadsvårdsföreningen tillsammans med ett antal fastighetsägare och boende i Hotell Bellevues närhet menade att byggplanerna visst riskerar att skada den kulturhistoriskt värdefulla miljön och man överklagade därför beslutet till Mark- och miljödomstolen.

Domstolen delade deras uppfattning och den 27 oktober kom domen att man därför upphäver beslutet.

Mikael Savborg på AG Properties, ombud för fastighetsägaren Karl Bertil Tvärnstedts Dödsbo, säger att det nu finns två vägar att gå vidare.

– Den ena är att man överklagar beslutet till Mark- och miljööverdomstolen, det kan både vi och Haninge kommun göra. Då krävs prövningstillstånd. Det andra är att man tar tillbaka detaljplanen, och att kommunen gör justeringar i den utifrån det som Mark- och miljödomstolen har anmärkt på och så driver man det vidare, säger Mikael Savborg.

Mikael Savborg menar att det inte är förslaget i sig som domstolen har motsatt sig utan att det är flexibiliteten i den som skulle kunna utgöra en skada för kulturmiljön. Men även om det nu blivit ett bakslag säger han att hans klient inte kommer att ge upp.

– Inställningen är att genomföra projektet, den har inte ändrats. Det kommer bara att ta lite längre tid, säger Mikael Savborg.

Överklagande ska ske senast den 17 november 2020.

Inlägget Stopp för byggplaner kring Hotell Bellevue dök först upp på Tidningen Skärgården.

Waxholmsbolagets trafik till Kymendö fungerar inte för den som behöver pendla till jobb eller skola. Kymendöborna tycker att de sitter i en rävsax utan vettiga båtplatser på Dalarö, bilparkering i anslutning till bryggan eller en båttidtabell som är anpassad för vardagslivet.

– Vi är inte morgontrötta här ute. Vi behöver vara på fastlandet klockan sju, säger Mona Wahlström.

Hon har tillsammans med sin bror Robert Wahlström författat ett brev till kommunens trafikstrateg Robert Örtegren om de mångåriga problemen de 31 fastboende på Kymendö har med tidtabellen för tabell 19. I brevet radar de upp flera exempel. Tisdagsturen går klockan 13 till Dalarö, men ingen tillbakatur. Vissa dagar går inga turer alls.

– Under vintertidtabellen har vi haft fyra timmar på tisdagar på oss att arbeta, gå i skola, göra ärenden, besöka läkare, handla mat och så vidare. Vi har berättat i fyra-fem år för Waxholmsbolaget vilka tider som skulle fungera för oss, så att vi kan använda oss av deras turer. Och nu har de än en gång gjort en turlista som inte fungerar för oss skärgårdsbor att använda oss av för att arbets– och skolpendla.

I den nya vårturlistan som började gälla 11 april är exempelvis måndagsturen förlagd till klockan 7.55 men även detta är för sent.

– Det här kan vi inte kalla kollektivtrafik. Vi måste vara på Dalarö klockan 07.00 och hemresa vid 17-tiden från Dalarö. Vi vill ha en året-runt-turlista och inte tre olika tidtabeller.

Turerna behöver passa åt båda hållen – annars måste öborna ändå ta egen båt och den behöver köras hem igen.

– Turerna är ett hån mot oss skärgårdsbor. På Landsort som har cirka 20 fastboende går det tre morgon- och tre eftermiddagsturer, säger Mona Wahlström.

Hon menar att kommunen är positiva i dialogen med öborna, det är i nästa instans, hos regionens trafikförvaltning, de inte får gehör.

– Vi håller med om att trafikutbudet på Kymendö inte är så bra som det borde vara. Vi på trafikförvaltningen bär en del av ansvaret för det, och vi arbetar med att se över om vi kan rätta till det och bättre optimera trafiken utifrån de resurser vi har att tillgå. Det är tyvärr inget som sker över en natt, och vi vet inte ännu vad som är möjligt att utföra. (…) Vi tar tacksamt emot de förslag vi får från Kymendöborna och tar gärna dialog med de boende tillsammans med Haninge kommun, skriver Elin Lindström på Trafikförvaltningens presstjänst i ett mejl till Skärgården.

Enligt Trafikförvaltningen har Haninge kommun inte drivit frågan i deras forum tidigare, vilket är viktigt för att de ska förstå de boendes behov. Men Robert Örtegren ska nu presentera Wahlströms underlag i dialogen angående remissen för T22 (tidtabeller för kollektivtrafik 2022) där det finns ett förslag om att utöka trafiken till Kymendö.

– Vi hoppas på att hitta en bra lösning, men vi vet ännu inte vad som är möjligt att genomföra, skriver Elin Lindström.

Inlägget Omöjligt att pendla från Kymendö dök först upp på Tidningen Skärgården.

Förra året revs detaljplanen för bostäder på hotell Bellevue upp efter en dom i mark- och miljödomstolen. Nu har ny nedbantad detaljplan tagits fram, men protesterna från boende på Dalarö fortsätter.

Våren 2020 beslöt kommunfullmäktige i Haninge att anta detaljplanen över fastigheten där hotell Bellevue står. Beslutet innebär att att åtta nya lägenheter kan inrättas i det tidigare hotellet och fyra nya villor samt en bastu uppföras på tomten framför hotellet. Beslutet mötte mycket kritik från grannar och överklagades. Mark- och miljödomstolen rev under hösten förra året upp beslutet med hänvisning till att detaljplanen riskerade medföra påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljövård.

Kommunen har därefter tagit fram en ny och hårdare reglerad detaljplan med minskad exploatering. Bland annat har ett av de fyra planerade husen tagits bort och ersatts av ett växthus. Husens utformning har också reglerats för att inte skymma hotellets stensockel.

Förslaget har varit ute på granskning mellan 9 september och 14 oktober, men mött motstånd från Dalaröbor. I ett åtta sidor långt yttrande undertecknat av fastighetsägare från tre olika fastigheter skriver man bland annat att detaljplanen riskerar att äventyra Dalarös klassificering som riksintresse eftersom den parkliknande trädgården framför hotellet anses exploateras för hårt.

Man menar vidare att skisserna på nya byggnader som redovisas i planförslaget är missvisande och inte representativa för den maximalt tillåtna storleken på husen. Undertecknarna menar också att planen inte tar hänsyn till den negativa påverkan på kulturmiljön som framgår i den antikvariska konsekvensutredningen som Stockholms Byggnadsantikvarier genomfört.

Även Dalarö hembygdsföreningen motsätter sig kraftigt planerna och skriver, bland annat, att bebyggelsen inte tillräckligt tar hänsyn till områdets historiska betydelse som lotssamhälle. Kommunen kommer nu att revidera planförslaget efter inkomna synpunkter, därefter ska ärendet upp i kommunfullmäktige för beslut.

Inlägget Fortsatt motstånd mot planerade bostäder vid hotell Bellevue dök först upp på Tidningen Skärgården.